Bland gränder och smala gator…

Lissabon…

Vårt tält behövde vädras så nu campar vi igen…

Det är så tyst och lugnt här på campingen. Jag sitter i min campingstol utanför tältet och ser det sista ljuset lämna himlen och snart kan jag bara skönja konturen av det stora eukalyptusträdet som står här strax intill. Tidigare i kväll var vi nere på campingens restaurang och käkade och datoriserade lite. Det är rätt så mycket man kan fixa via internet. I kväll hittade vi adresser till dem vi skulle skicka vykort till, jag chattade med min syster, skrev blogg och gjorde vid bilder. Hur gjorde man förr, jag menar innan internet och innan ziplockpåsarnas tid?

Morgonbussen till centrum…

I morse gick vi upp tidigt och gjorde oss i ordning. Vi tog bussen in till Lissabon och gick runt där i många timmar. Där finns massor att titta på, men man hinner ju inte så mycket på en dag så vi koncentrerade oss på att titta runt i de gamla delarna, trava i gamla gränder bland bostadshus och små restauranger där lokalbefolkningen går.

Kjell gör sin morgongymnastik…

Det är liksom ingen mening att försöka hinna med att se hela staden så vi strosade runt och tittade på staden och dess alla helt fantastiska gator, gränder, hus och torg.

Jag kan tala om att det är ingen nivåskillnad på torget om nu någon trodde det, det är en synvilla och inget annat, torget är helt plant…

Precis som på Azorerna är nästan alla gatorna stensatta i svart och vitt i fantasifulla mönster och bara att gå och titta på dessa är en upplevelse utöver det vanliga. Här kommer lite bilder från vår dag i Lissabon…

Här kan man gå och titta hur länge som helst…

Den här, phu, trappan, phu, har vi precis kommit upp för…

 

och efter trappan blev det den här gränden…

Någon har tröttnat på utsikten och murat igen fönstret med gardiner och allt…

Man kan känna att det här är levande kvarter…

Spårvagnar, bussar, taxibilar, bilar, cyklar, ja det är många som skall dela på de trånga gatorna…

och tittar man upp kanske man kan få se en vacker gatlampa…

Portugal…

Europas sydvästligaste hörna…

Ett nytt land till listan. Ett trevligt land.
Vi körde in i Portugal på södra kusten och körde sedan ut till den sydvästligaste hörnan av Portugal/Europa, Sagres. En liten blåsig stad uppe på klipporna som vetter mot Atlanten. En borg, en fyr och så den lilla staden som ligger och kurar i snålblåsten. Vi hittade ett litet rum på ett litet pensionat och där stannade vi över en natt.

Gränsen till Portugal…

På vägen hit hade vi fint väder men blåsigt. Det blåser nog mer eller mindre alltid här i den här hörnan av Europa för vi har kört förbi massor av stora vindkraftverk.

En av många broar vi kört över i Portugal…

Nu är vi på väg till Lissabon. Det regnar och är riktigt tråkigt väder men vi har bestämt att vi skall åka till en camping mitt i Lissabon för vi behöver vädra tältet. Så oavsett väder blir det camping i natt.

En liten lantby på vägen. Gamalt och slitet men väldigt charmigt…

Tarifa…

Spaniens sydligaste spets, Tarifa…

Det blåste nästan storm när vi körde ned för den långa, inte allt för branta backen, och väl nere svängde in mot Tarifa. Det här är Spaniens sydligaste spets och det är här Europa möter Afrika. Man ser Afrika på andra sidan sundet. Här går färjor titt som tätt och det tar ca 35 minuter att ta sig över med snabbfärjan…

Nästan storm i hamnen, men i bakgrunden kan man se Afrika trots vädret…

Det är en gammal stad med anor ända från romartiden. Här finns både gamla borgar och kyrkor och här finns fortfarande murar från en borg som är från 1300-talet. Gatorna är smala och belagda med kullersten och gränderna är ännu smalare.

Trevliga promenader i trånga gränder…

När vi körde upp till vandrarhemmet där vi bor körde vi upp i en smal gränd. På ett ställe kom jag nästan inte förbi för där stod en kruka utanför en port.

Smala gränder med motorcyklar parkerade i långa rader…

Vi var ute och åt en god Paella på en av restaurangerna i gränderna i staden. Det var en av de godaste paellor jag någonsin smakat. Full av fisk, skaldjur och kyckling. Krämig gul sås med mustig smak och doft av saffran gjorde att anrättningen inte var torr. Gott, gotti gott gott…

Vackra gator med stenläggning från medeltiden…

Nu efter sydspetsen så kör vi vidare västerut mot Portugal. Vi får väl se när vi kommer dit…

Torremolinos – Gibraltar…

Här startade vi dagens resa…

Jag vaknade tidigt och låg en stund i sängen och lyssnade till när Torremolinos vaknade upp. Först hörde jag en liten fågel som satt på ett tak i närheten någonstans och sjöng dagens första drill, sedan hörde jag några fotgängare på gatan nedanför. De pratade dämpat med varandra och antagligen stod de och väntade på den första bussen för när den kommit och passerat så hörde jag inte de låga rösterna mer. En och annan bil passerade och så några hög klackade skor som halvt om halv springer gatan fram. En cykel skramlar förbi, en bil, en buss till, några cyklar till, en jalusidörr öppnas i närheten, en lastbil, en bil och en cykel till… Torremolinos har gått ur sängen.

Man ser klippan på långt avstånd…

Vandrar hem är faktisk helt ok här i Spanien. I Torremolinos bodde vi på ett som var rent och fint, det kostade 34 € och då ingick frukost och fritt internet. Vi parkerade motorcyklarna i ett parkeringshus ett kvarter bort och när vi hämtat dem och lastat på allt igen så körde vi mot Gibraltar.

Gränsövergången vid Gibraltar…

Gibraltar tillhör England. Här bor omkring 30 000 människor. Man ser den höga klippan på långt håll när man kör ditåt. Vi fick visa passen vid gränsövergången precis som de flesta som kör över gränsen här. För att komma ut till Gibraltar måste man passera flygplatsen. Man kör faktiskt tvärs över landningsbanan i samma plan så när det kommer plan som skall landa eller lyfta så blir det rött ljus för andra trafikanter i övergången…

Här korsar Kjell landningsbanan på flygplatsen i Gibraltar…

Vi körde ned till Point Europa, den sydligaste spetsen av Gibraltar och sedan tog vi den östra sidan om igen. Det tog ca 15 minuter att köra från sydspetsen och upp till passkontrollen så det är ingen stor halvö.

Här står vi vid Point Europa, den sydligaste spetsen på Gibraltar…

Men här har Engelsmännen bra kontroll på allt som händer i sundet utanför så de lär inte släppa ifrån sig den här lilla tomten av egen fri vilja. Faktisk så har invånarna här fått rösta om saken och de flesta ville fortsätta att tillhöra England. Spanien skulle vilja äga den här lilla biten själv, men de har ju en liten bit land på andra sidan sundet, i Afrika, och dessutom äger de ju den sydligaste spetsen i Spanien själv där Tarifa ligger, och det ligger ju mycket närmare Afrika.

Efter Gibraltar åkte vi mot Tarifa för att komma till Spaniens sydligaste spets…

Kul att kunna överraska folk…

Hela Vejby samlat…

När vi körde från vår värd från Couch surfar sidan, Marian, körde vi vidare söder ut på Spaniens ostkust. Då hamnar man så småningom i Torrevieja. Där har vi vänner från Vejbystrand, Carina och Kennet Arenstrup, som har ett hus. Samma dag som vi kom till Spanien kom de ned till sitt hus tillsammans med Carinas syster och hennes man, Pia och Stefan. Nu var det så här att vi hade pratat med Carina om att vi skulle komma förbi o hälsa på men… Pia och Stefan visste ingenting.

Den dagen vi kom lurade Carina i dem att de inte kunde gå hemifrån för att de var tvungna att vara hemma och vänta på en besiktningsman till huset. Istället kom vi…

Bland doftande ginst…

Vi hade några jättemysiga dagar tillsammans. Vi var ute och käkade en kväll, vi var på stranden en hel dag och sista kvällen innan vi åkte vidare grillade vi hemma tillsammans. Tack så hjärtligt, vi ses snart där hemma igen…

Olivträd så långt ögat når…

Nu har vi kört ända ned till Torremolinos på sydkusten. Här stannar vi på ett litet vandrarhem i city som heter Dona Lola. I morgon hade vi tänkt köra vidare till Gibraltar och titta.

Mysiga små gator i Torremolinos…

På vägen till Torremolinos körde vi in om bergen. Väldigt vackert med oändliga olivlundar på bergskanterna, små vitkalkade hus i byarna i bergen och får på bete. Det doftade gott från alla blommorna utmed vägen men främst kände man nog doften i från ginsten som blommade hela vägen i gulaste gult. Det är försommar här i södra Spanien…

Får på väg hem i från betet…

Barcelona….

Hamnen i Bacelona i gryningen…

Jag kan höra sången i öronen, när Freddie i Queen sjöng tillsammans med en berömd operasångerska som jag tyvärr glömt namnet på (påminn mig att googla detta).

Kjell med sin nyavlastade motorcykel…

Det var i morse vi var i Barcelona och det tog till omkring halv 10 innan vi fått av motorcyklarna och lastat om våra grejor och var utanför grindarna.

Nu har vi varit tillsammans i 11 dagar, men  nu  får ni klara er själv tills vi är hemma igen…

Vi körde fram till terminalbyggnaden för att säga hej då till Jan och Yvonne ordentligt innan vi körde vidare och de åkte till flygplatsen för att åka hem till Sverige igen.

Marian och Kjell hemma hos Marian…

Just nu sitter vi i en liten by utanför Castellon på östkusten av Spanien, ca 300 km söder om Barcelona. Vi har Couch surfat för första gången. Vi är medlemmar på en site som heter Couchsurfing.org och där fick vi kontakt med Marian. Så just nu sitter vi hemma i hennes kök och visar lite bilder och pratar.

Ett över 400 år gamalt oliv träd i Marians trädgård…

Detta kommer vi att praktisera fler gånger för vi har just lärt känna en trevlig Spansk tjej som vi verkligen hoppas kommer till Sverige en dag så att vi kan få bjuda tillbaka.

Det kändes väldigt skönt att sätta fötterna på fast Europeisk mark igen. Vi längtar ju inte precis efter att den här resan skall ta slut men… det skall bli väldigt roligt att komma hem. Men först skall vi köra runt lite i Spanien, Portugal och resten av Europa på på vägen hem och detta var just första dagen på det lilla äventyret. På vägen ned till Marian stannade vi i en liten ort för att handla.

Pojkar på turné…

Vi hittade en Lidl och utanför satt 2 trevliga killar från Tyskland. De var på turné och för tillfället bor de i Spanien. 2 goda killar med stora hjärtan…

 

Nu har vi varit iland…

Vid porten till staden…

Ponta Delgada… Vi har varit i land för första gången sedan vi gick ombord på det här fartyget. Det blir bara ett stopp på den här resan och det var här, idag på Azorernas Sao Miguel i staden Ponta Delgada.

Fantasifulla gator…

i olika mönster…

 En liten fin stad med otroligt vackra stenlagda gator i svart och vitt. Många av husen är också svarta och vita för det är en vulkan ö och här finns gott om sten i dessa färger. Hur gammal staden är vet jag inte med den blev huvudstad på Sao Miguel 1546.

Snart är alla vykorten skrivna och alla frimärkena på…

Vi strosade omkring bland de andra turisterna. Vi hade inte jätte fint väder men trots att det blåste och var molnigt så hade vi omkring 20 grader varmt.

Blommor och fontäner…

och hästar…

 Det var mycket folk i rörelse i Ponta Delgada idag för de hade besök av 3 stycken kryssningsfartyg på samma gång.

Vår båt i från land, den ser ut som ett helt kvarter…

Detta firades med dans och sång på stadens torg. Vi hade en trevlig dag i land. Nu är vi tillbaka igen på vårt skepp och vi har lagt ut från land och seglar just nu österut längs med Sao Miguel på vår väg mot Gibraltar…

Tillbaka ut till havs…

Vi är tillbaka i EU…

Vi närmar oss Azorerna…

Vi står på vår balkong på 9:e däck och tittar på när Pelle och de andra grabbarna fickparkerar skutan i Ponta Delgadas hamn, på Sao Miguel, den gröna ön på Azorerna. Imponerande att se hur de sidledes bara glider in till rätt ställe och parkerar. Vi är komna till Europa.

Vi är inte de enda kryssarna här…

Vi har försökt att aktivera oss här på båten så gott vi kunnat. Här är mycket att göra och de sista dagarna har vi hunnit med att besöka isbaren tillsammans med Yvonne och Jan. Det var jättemysigt att stå i sin varma cape och dricka en drink ur ett isglas. För oss nordbor är ju kylan inte så konstig men för många ombord är detta någonting väldigt exotiskt. Vi hade i alla fall en trevlig stund i kylan…

Iskall Skåningar…

Vi har också hunnit med att äta middag tillsammans med Pelle Fredriksson, Staff Captain ombord. Vi blev bjudna till en av de finare restaurangerna ombord som heter Moderno. Det ät ett Steakhouse, en Brasiliansk restaurang där de är specialister på grillat kött och korvar. Vi blev serverade både oxkött, fläsk, fågel och lam. Vi hade en trevlig kväll tillsammans med Pelle, Jan och Yvonne, och Pelles kusin och hans son.

Hela gänget tillsammans på middag med Kaptenen…

Tack för en jätte trevlig stund tillsammans och en god middag…

Nu har vi lagt till mitt i centrum av Ponta Delgada och skall gå iland och kika lite. Vi ligger still här hela dagen och i kväll glider vi ut på böljan den blå igen för att ta oss runt Gibraltar och så småningom om några dagar hamna på Spaniens nordöstra kust i Barcelona…

Lata härliga dagar…

Däck 15 med pol och solstolar…

Att kryssa över Atlanten var ju egentligen inte vad vi hade planerat. Men faktum är att det är det billigaste sättet för oss att ta oss över från USA till Europa med motorcyklar och allt. Normalt skulle det kostat mer att bara skicka motorcyklarna med ett fartyg än vad våra biljetter kostat. Därpå skulle vi flyga över, vänta någonstans i 3 veckor med allt vad det kostar i hotellnätter, mat, hyrbil med mera…

Så här är det tänkt att vi skall åka…

Så nu tog vi snålvarianten över. Motorcyklarna står fastspända på däck 4. Vi brukar börja vår dag med att gå upp i buffen och käka en god frukost med sill och rökt lax, lite yoghurt och annat smått och gott. Sedan tar vi en promenad medan vår hytt blir uppfräschade. Efter det brukar vi gå ned och jobba några timmar, med bloggen, med bilder och lite skisser om hur vi skall göra när vi slutligen kommer hem igen…

en av många vackra lampor som finns ombord…

Därefter brukar vi gå upp på däck 15 i aktern och sola och bada lite och konversera lite med Jan och Yvonne Nyberg som också kryssar över Atlanten tillsammans med oss. Sedan äter vi lite lunch och efter det sover vi lite middag i en vilstol på soldäck…

På kvällen kan man gå på olika aktiviteter. Vi har varit och tittat på Blue Man Group, som var jättebra. Vi har också sett en show med artister som sjöng sånger av Niel Diamond, Janet Jackson och Areta Franklin. Vi har också varit i nattklubben när de hade ABBA kväll. Så vi har att göra.

De flesta restaurangerna är ju fritt att äta på men på vissa får man lägga till runt en 100 lapp om man vill äta där. I stort är maten jättebra och vi har antagligen lagt på oss ett kilo eller 2. Det får vi springa av oss när vi hamnar i verkligheten igen…

Ljust och fint i buffe restaurangen, med blommor överallt…

Allt som allt kan man väl säga att vi har det så bra som man kan ha det. Vi blir upp passade hela tiden, får hur mycket mat vi vill, vädret har hittills varit jättefint med sol och lugnt vatten. Vi har underhållning och shower ombord och då och då ser man en val som går upp och tar luft i närheten av oss.

Blått skummande vatten i aktern…

Så nu skall vi ta våra badhanddukar och gå upp och sola och bada lite…

På väg på Atlanten…

Blå, blåare, blåast…

Jag trodde att det var en skröna att havet var blått, men här står jag på balkongen i vår hytt och sträcker min morgontrötta kropp och tittar på ett hav som är mörk blått. Solen har gått upp lite innan oss och lyser på havet där vi seglar fram helt ensamma, ser det ut som. Vi har just vaknat och skall snart gå upp och äta frukost i någon av restaurangerna som serverar frukost. I vilken spelar just ingen roll för nästan allt här på båten ingår i priset så det är bara att välja och vraka.

Motellet i Hollywood, Florida, tidig mogon o solen håller på att gå upp…

Sista dagen i USA vaknade vi tidigt på vårt motell i Hollywood Florida, som bara ligger en liten timmes körning från hamnen i Miami. Vi packade på alla våra grejor och körde mot lastning i hamnen. Efter en stunds letande hittade vi var vi skulle lämna vårt baggage och vart vi skulle köra motorcyklarna för att lasta dem i häckar.

Kjell på kajen när vi lastade motorcyklarna i häckar…

När vi lastat allt och var klara så gick vi mot incheckningen och de första vi såg där var Jan och Yvonne Nyberg som vi bestämt träff med på båten när vi lämnade Miami.

I väntsalen tillsammans med nya vänner…

Jan och Yvonne har vi fått kontakt med via nätet, vi hittade deras blogg när vi letade efter uppgifter för den här kryssningen över Atlanten. Medan vi väntade på våra hytter var vi och åt lunch tillsammans och lärde känna varandra lite.

Skål för nya vänner och en trevlig överfart…

Vi bestämde träff i en bar på 15:e våningen där vi tillsammans skulle sitta och titta när vi lämnade Miami.

Nu är vi ute till havs. Vi har det lugnt och skönt och har försökt att undersöka vad som finns på den här stora båten. Här finns så många restauranger så vi har bara hunnit testa några få av dem ännu. Vi har varit och lyssnat på bluesmusik på en av barerna och i kväll skall vi gå tillsammans med Yvonne och Jan och titta på Blue Man Group.

Som ni förstår så fungerar internet här ute, men… Det är en satellit mottagning och de är lite långsammare och mycket dyrare än normalt internet. Men vi köpte omkring 5 timmars internettid trots att det kostade 100 dollar…

Så vi får hushålla med de här timmarna så gott det går under resans gång. Detta innebär att vi är tillgängliga men vi går bara ut och kollar vår mail en gång om dagen och kommer inte att ha facebook igång mer än när vi lägger ut någonting nytt på vår status.