-- Download Bara 50 mil.... to de´ as PDF --

Det är bara 50 mil…
Det var vad vi fick reda på när vi lämnade Bangkok på morgonen för att köra mot Pattong.

Det klarar vi enkelt på en dag tänkte vi och körde in mot Bangkok vid halv 10 tiden. Kjell hade GPS:en påslagen och den guidade oss mot sydväst precis som tänkt. Men… så kom vi då till en korsning där det fanns tre stora vägar ovanpå varandra.

Den första där nere provade vi först, men den var avstängd en liten bit efter korsningen. Tillbaka igen och så provade vi plan nummer två. Denna visade sig leda på fel håll så vi fick krångla oss tillbaka till korsningen igen och testade så plan nummer tre. Då detta visade sig vara en betalmotorväg, och motorcyklar inte får köra på dessa, fick vi vända och köra mot trafiken tills vi kom till korsningen igen, phu..
Efter ytterligare letande hittade vi så en fjärde liten väg som vi bestämde oss för att prova, vi stannade efter en stund och frågade efter vägen. Det var tre män som stod där och de hade var sin åsikt om hur vi bäst skulle köra för att komma mot Cha Am och Hua Hin. Vi fortsatte en stund till på den här vägen och sedan stannade vi och haffade en taxi som till slut fick guida oss ut ur staden.

Så här kan motorvägar se ut i och omkring bangkok…
Vi körde ned mot Cha am och Hua Hin på en jättefin motorväg. Inte särskilt mycket trafik var det heller så vi kunde köra i så där 120 km/ tim ett ganska gott stycke. När vi började närma oss de där 50 milen så förstod vi att det nog var omkring 90 mil till Pattong. Vi hade kört undan rätt så bra så vi bestämde oss för att fortsätta och se hur långt vi orkade och kunde. Det var en härlig dag med lite moln på himlen, omkring 27 grader, bra vägar och lite lagom trafik hela tiden.
Fram på eftermiddagen kom vi ned mot bergen vid Bang Saphan och då började det regna. Sedan regnade det till och från i 30 mil, tills vi kom till bron som leder över till Phuket. Där slutade regnet och där stannade min motorcykel också för då var bensinen slut. Vi fick slanga över bensin från Kjells motorcykel så att vi kunde fortsätta till en bensinstation. Vi körde förbi flera stycken som var stängda och till slut stannade min hoj igen och åter fick vi ta från Kjells. Tur att han har så mycket större tank. Slutligen hittade vi en Shell som hade öppet så att vi kunde tanka upp båda hojarna och fortsätta ned till Pattong.

Äntligen framme
Vi körde bort till Lelles bar där Lelle och Mr. Good väntade på oss med mat och dricka. Då var klockan halv tolv på kvällen och vi hade kört 86 mil, varav 30 i regn. Det blev inte många kort tagna den här dagen, först allt det här körandet sedan regn ovanpå det.

English
It is just 500 km …
That’s what they told us when we left Bangkok in the morning to run against Pattong. We can do this easily in one day, we thought, and drove to Bangkok at 9.30. Kjell had the GPS turned on, and it guided us towards the southwest just as planned. But … when we came to an intersection where there were three major roads on top of each other. The first one on the bottom we tried first, but it was blocked off after a short distance after the intersection. Back again, and so we tried to plan number two. This proved to result in the wrong direction so we had to bother us back to the intersection again and tested as flat number three. When this proved to be a pay highway, and motorcycles are not allowed to drive on them, we had to turn and run towards the traffic until we came to the intersection again, Phu ..
After further searching, we found a fourth small path that we decided to try out, we stopped for a moment and asked for directions. There were three men standing there and they had three different stories of how we best could drive to get to Cha Am and Hua Hin. We continued a little longer on this road and then we stopped and called a taxi that finally got guide us out of the city.
We drove down to Cha-am and Hua Hin on a beautiful highway. Not very much traffic, so we could drive in 120 km / h. When we began to approach those 500 km and we was only half the way, we knew it probably was about 900 km to Pattong. We had already driven on good so we decided to continue and see how far we managed to drive. It was a lovely day with some clouds in the sky, about 27 degrees, good roads and some moderate traffic all the time.

In the afternoon we came down to the mountains in Bang Saphan and then it started to rain. Then it rained for 300 km, until we came to the bridge leading over to Phuket. The rain stopped and also my motorcycle, no petrol.. We had to hose the petrol from Kjell’s motorcycle so we could continue to a gas station. We drove by several stations which were closed, and finally stopped my bike again. One more time, we take from Kjells bike. Lucky us he has so much larger tank. Finally, we found a Shell station which was open so we could fill up both bikes and continue down to Pattong.
We drove over to the Lelles bar where Lelle and Mr.. Good waiting for us with food and drink. Then it was half past eleven at night and we had driven 860 km, including 300 in the rain. There were not many pictures taken on this day, first drive all this km then the rain on top of this.

-- Download Slut på kärleken ? as PDF --

The end of Love….

Vi har fått tillbaka våra älskade motorcyklar, hipp hurra…

Igår var vi i hamnen i Leam Chabang och hämtade våra älsklingar. Vi tog en taxi dit och där stod de i en stor tråkig hall, alldeles ensamma, tur att vi kom och räddade dem.

De var helt livlösa så vi var tvungna att sätta in akut hjälp till batterierna. Kjells batteri, som vi inhandlade i Japan, tog emot laddning och så småningom gick hans motorcykel även att starta. Värre var det med min lilla stackare. Helt livlöst batteri, trotts ladding i 2 timmar, inte tillstymmelse till liv.

Agenten som skulle hjälpa oss med papperna kom och vi fixade med de papper som behövdes för att få in motorcyklarna i Thailand. Omkring klockan ett var vi färdiga med papperna så då åkte vi och käkade lunch tillsammans på ”The end of Love” som restaurangen kallade.

Enligt sägnen heter den så för att ett förälskat par brukade smyga ned här i hamnen och få en stund för sig själv. En dag fick så flickan besked om att hennes älskade dött och i förtvivlan hoppade hon i vattnet och drunknade, just vid den plats där de brukade träffas. Här byggdes senare en restaurang som då givetvis fick heta som i sägnen, ”slutet på kärleken”.

Efter intagen skaldjurslunch som vår agent bjöd på, åkte vi tillbaka ned i Magasin A5, där våra motorcyklar stod. Vi konstaterade att batteriet på min hoj fortfarande var helt dött efter 3 timmars laddning. Kjell åkte med agenten in till Pattaya och efter många turer hittade de en affär som hade rätt batteri. Det måste dock laddas, så Kjell och agenten åkte tillbaka till Magasin A5 där jag väntat under tiden de varit iväg.

Sedan fick han ge sig iväg till Pattaya igen på sin hoj för att hämta mitt nu nyladdade batteri. Han körde tillbaka till Magasin A5 där vi snabbt och lätt satte i det nya batteriet och packade ihop våra hojar och körde ut de första metrarna tillsammans i Thailand. Vilken känsla att äntligen ha hojarna här och faktisk köra i Thailand.

Trötta men lyckliga var vi så tillbaka i Bangkok på Rider Resort vid halv 9 tiden, efter att ha provat att köra på Thailändska motorvägar i mörker…

Idag var det så dags att köra in till BMW och serva våra motorcyklar eftersom de har gått mer än 1 500 mil sedan vi servade sist. De var så snälla på BMW och klämde in våra hojar trotts att de inte hade några tider egentligen. Men ägaren på BMW känner ägaren på de hotell där vi bor, och det var han som ringde och beställde tiden, så då gick det ju att ordna…

Under tiden som våra motorcyklar servades passade vi på att åka in till Bangkok och göra upp våra affärer med Wilhelmsen Shipping. 31 000 fick vi upp med, Bath alltså, för att få in hojarna här. Det kostar att göra alla handlingar. Men så fort man skall in i ett nytt land när man kommer via båt så kostar det. Tull handlingar, importhandlingar och handhavande av Carneten m.m.

Innan vi var färdiga på BMW och började köra hemåt hotellet igen började det mörkna. Vi körde i genom Bangkok i skymningen, i värsta rusningstrafik . Det var ju också en upplevelse kan man säga. Jag har blåsor på fingrarna efter kopplingen. Jag har ju inte kört motorcykel på en hel månad så alla gamla valkar är borta.

Nu är vi uppe på rummet och packar och omorganiserar alla våra saker som varit i ryggsäckarna. Nu skall allt tillbaka på sina gamla vanliga platser igen på motorcyklarna. Trots allt är det bäst när allt är som vanligt, eller hur…

English.

The End of Love….
We have reseved our loved motorcycles, hip hurray…

Yesterday we were in the port of Leam Chabang and get our darlings. We took a taxi there, and there they stood in a big boring hall, all alone, luckily we came and rescued them. They were completely lifeless so we had to deploy emergency assistance to the batteries. Kjell’s battery, which we purchased in Japan, received the charge and eventually his motorcycle started. Unfortunately my little motorcycle had a lifeless battery, even if we loaded it for 2 hours, there was no sign of life in it.

The agent who could help us with the paper came and we got the papers needed to get the motorcycles into in Thailand. Around one o’clock we were finished with the paperwork and we went and ate lunch together on “The End of Love” as the restaurant called. According to legend, the restaurant is named after a couple in loves that sneak down in the harbor and get a moment to them self. One day this girl was told that her lover had died and in desperation, she jumped into the water and drowned, at the spot where they used to meet. Here was later built a restaurant and of course it was called as the legend, “the end of love”.

After intake seafood lunch as our agent offered, we went back down the A5 Magazine, where our bikes were. We found that the battery on my bike was still completely dead after 3-hour charge. Kjell went with the agent in the Pattaya and after many rounds, they found a shop that had the right battery. It has to be recharged, so Kjell and the agent went back to the A5 Magazine, where I waited while they were away. Then he set off to Pattaya again on his bike to fetch my now freshly charged battery. He drove back to the A5 Magazine, where we quickly put on the new battery and packed our bikes and drove out the first meters together in Thailand. What a feeling to finally have the bikes here and the actual drive in Thailand.

Tired but happy, we were so back in Bangkok at Rider Resort at half 9 times, after trying to run on the Thai highways in the dark …

Today it was time to drive into the BMW and service our bikes because they have been running for more than 15 000 km since we did serviced last. They were so nice on the BMW and squeezed our bikes in even they had no time really. But the owner of BMW knows the owners of the hotel where we live, and it was he who called and ordered the time, so for him there was time …

While our motorcycles were served we took the chance to go into Bangkok and make up our business with Wilhelmsen Shipping. 31 000, Bath, was the bill to get the bikes into Thailand. It costs to make all documents. But as soon as it is entering a new country when arriving by boat so it costs. Customs documents, import documents, handling of the Carnet etc.

Before we were finished at the BMW and started to drive home the hotel again it began to darken. We drove through Bangkok at dusk, in the worst rush hour traffic. It was also an experience you can say. I have blisters on your fingers after the link. I have not driven a motorcycle in a whole month so all old hard skin in my hands, are gone.
Now we are on the room and unpack and reorganize all of our things we had in the backpacks. Now everything has to go back to its old familiar places on the motorcycles, again., it is best when everything is as usual,

-- Download Fest för elefanterna... as PDF --

Fotbolls turnering för elefanterna
I går var vi på fotbollsturnering. Fyra olika motorcykelklubbar spelade fotboll mot varandra och samlade in pengar till elefantfoder. Den vinnande klubben(som säkert mutat domaren) Immortals, har nu i uppdrag att ta med de insamlade pengarna (runt 35 000 Bath)upp till motorcykelträffen i Chiang Mai i början av december.

Vi, jag o Kjell och Janni, en kille från Norge som också bor här på vårt hotell, var de ända farangerna (uttalas falang), eller utlänningarna. Alla ropade på ”falangerna” som kämpade tillsammans med de andra på planen. De andra lagen tyckte att vi fuskade som hade tre falanger i laget.

Lag, commander City…
Som vanligt när Thailändare samlas så är det fest, fest, megafest. Det äts, dricks, dansas och spelas en massa hög musik. Karnevalsstämning.

Själva fotbollsturneringen var rolig. De fyra lagen gjorde allt för att fuska och luras. Man skulle vara 8 man i ett lag men ett av lagen hade nog 20 man på planen ett tag. Domaren valde att inte se det. Andra rundan vårt lag skulle in så hade vår klubb, Commander City bestämt att vi skulle ställa upp med bara tjejer. Ett nytt knep för att få fördel, och det lyckades. Domaren blåste av hela tiden och gav oss enorma fördelar så att vi slutligen kunde peta in ett mål. Jag var målvakt och bollen snuddade inte ens vid vår planhalva så jag hade det lugnt och skönt i mål.

Slutligen bestämdes att Immortals vunnit, fråga mig inte hur, men de fick bucklan och äran att lämna över de insamlade pengarna. Sedan var det i vanlig ordning mat, dricka och FEST. En Thailändare missar inte en chans att äta och festa tillsammans med andra. Runt tolv på natten var all mat slut, öl och vatten var upp drucket och de flesta såg ganska trötta ut. Om vi nu inte vann fotbollsturneringen så vann vi i alla fall festen för Commander City körde hem sist som vanligt.

Trötta fotbollskämpar på efterfest…

Väl hemma på hotellet igen så var ju så klart de här gossarna hungriga igen och det dukades långbord i trädgården. Det var ju en hel timme sedan de åt sist. När vi gick o lade oss vid två tiden hörde vi fortfarande festen som pågick för fullt nedanför vårt fönster i hotellets trädgård.

English
Football tournament for elephants
yesterday we were in the football tournament. Four different motorcycle clubs played football against each other and raised funds for elephant food. The winning sites (which certainly bribed referee) Immortals, are now mandated to take the money collected (around 35 000 Bath) up to up to the motorcycle meeting in Chiang Mai in early December.
We, me and Kjell and Janni, a guy from Norway who also lives here in our hotel, where the only foreigners. The other team thinks that we had extra power white tree falang on pitch… As usual, when Thais gather it is a party, party, mega party. It is food, drink, dance and a lot of loud music. Carnival atmosphere.
The actual football tournament was fun. The four teams did everything to cheat and cheat. It could be 8, in a team but one of the teams had probably 20 men on the pitch for a while. The judge chose not to see it. Second round of our team would be set so our club, City Commander decided that we would put up with just girls. New tricks to get advantage, and it succeeded. The referee whistles the whole time and gave us enormous advantages, so that we could finally pick up a goal. I was a goalkeeper and the ball touched never at our half of the pitch so I had it easy and comfortable in the goal.
Finally we decided that Immortals won, do not ask me how, but they got the trophy and the honor to transmit the collected money. Then there was as usual food, drink and party. Thais do not miss a chance to eat and party with friends. Around twelve at night was all the food, beer and water finish, and most al looked pretty tired. If we did not win the football tournament, in all cases we won the party. City Commander drove home last as usual.
Once back at the hotel again, everybody was hungry again clearly these boys are hungry all the time. Then we had a long table in the garden. When we went o to bed at two a clock we still heard the party that going on.

-- Download Som det kan bli... as PDF --

Tvi för att borsta med hudsalva…

Igår kväll när vi skulle lägga oss sade Kjell att det smakade beskt i munnen på honom efter att han borstat tänderna. Jag tyckte att han pjoskade och sade att han skulle skölja munnen igen så skulle det nog försvinna. Jag gick in och skulle själv borsta tänderna och såg då att en tub med cortisonsalva låg vid sidan om tandkrämen. Jag kallade på Kjell och frågade honom vilken tub han använt och så klart hade han borstat tänderna med salvan och inte tandkrämen. Ha ha ha ha.
Efter den skratt attacken borstade Kjell tänderna med tandkräm…

English
Last night when we went to bed Kjell said that it tasted bitter in his mouth after he brushed his teeth. I thought he was squeamish and said if he washes his mouth again, it would probably disappear. I went in and could brushing my teeth and saw a tube of cortisone ointment was beside the toothpaste. I called on Kjell and asked him what tub he used the and of course; he had brushed his teeth with the ointment, not toothpaste. Ha ha ha ha.

After the laughter attack Kjell brushed his teeth with toothpaste…

-- Download Har passerat 40 000..... as PDF --

40 157 st har varit inne på vår blogg sedan starten för ca 3 månader sedan….. WOW….. tänk att så många varit inne här o tittat på vad vi håller på med. TUSEN TACK för ert stora intresse.

En liten önskan i från oss: Nu när vi vet att så många faktiskt är här o kollar, lämna gärna ett litet fotspår efter er… Skriv en kommentar, om vad vi gjort, om vad ni gjort, om väder och vind, fråga oss om ni undrar någonting, kändis sladder, roliga historier, m.m. Vi tycker att det är så kul när någon lämnat en kommentar och jag lovar, vi läser alla kommentarer. Så var inte blyga skriv till oss, kända som okända.

Tack ännu en gång…… över 40 000…. wow.

Engelska

40 157 have been on our blog since it started for about 3 months ago….. WOW….. Incredible that so many have been here to look at what we are doing. Many thanks for your great interest.

A little desire from us: Now that we know that so many are actually here o check, please leave a small footprint after your … Write a comment, about what we have done, about what you have done, about the weather, ask if you wonder anything, celebrity gossip, funny stories, etc. We think it’s so fun when someone left a comment and I promise, we read all the comments. So do not be shy write to us, known and unknown.

Tanks again …… 40 000 …. wow.