Järnvägar och jätteträd.
Den vackra stationen i Pemberton…
Det är någonting visst med gamla järnvägsstationer. Jag vet inte om det är för att det var tack vare dem som människor på allvar kunde börja resa. I alla fall brukar det vara vackra gamla byggnader. På stationen i Pemberton kändes det nästan som om tiden stått stilla.
Klart för avfärd…
Vi kom dit en tidig morgon och daggen i gräset ångade upp mellan byggnaderna och skapade en nästan overklig känsla av att vara tillbaka i tiden. Stationen ligger mitt i skogen och det doftade gott ifrån de stora Karri träden som växer överallt här. Ångloket stod en bit ifrån stationen och i solskenet såg det nästan nytt ut, som om det vilken sekund som helst skulle rulla in på stationen och plocka upp passagerare.
Vi har kört österut nu i några dagar. Här på den sydvästra kusten är landskapet helt annorlunda än de vi kört i tidigare. Detta liknar Europa, Sverige…
Kjell på promenad bland trädtopparna, 40 meter upp…
I Pemberton var vi på den gamla järnvägs stationen och sedan körde vi vidare mot vidare österut och hamnade då i ”Jättarnas dal” eller som det heter på Engelska ”Valley of the Giants”. Enorma träd. Här växer Karri och gula och röda Tingleträd sida vid sida och de är verkligen gigantiska. De har byggt en gångväg uppe bland trädtopparna, som högst omkring 40 meter, och det är högt…
Trädgrotta…
När man går omkring på marken mellan de stora träden känner man sig som en liten myra. De flesta gamla träden här helt ihåliga nere vid marken. Vissa träd kan man gå rätt igenom…
Naturlig genväg…
En otrolig upplevelse att få se de här jätteträden och att vandra omkring bland dem mitt i en helt tyst skog.
Vidare österut och till slut hamnade vi så i Denmark. Här strålade vi samman med Des och Jody igen.
Des och Jody i full gång med kvällsmaten…
Vi campade vid sidan om varandra och hade en trevlig kväll, nästan ensamma på campingen förutom att på kvällen och natten vimlade det av kängurur runtomkring oss.
Vårt lilla läger, vi är nästan helt ensamma på hela campingen…
De kommer in i skymningen och betar gräs på campingen. De är inte rädda för människor så på natten när jag var på väg till toaletten gick jag nästan in i ett par som satt o betade utanför i lugn och ro…
Inte världens bästa bild men jag lyckades i alla fall få en på bild…
