-- Download Australiens röda mitt… as PDF --

Uluru i solnedgång… 

Uluru glöder. Röd som en jättebit grillkol ligger den mitt i den platta öknen och glöder i solen ( S25 20.39 E131 01.56). Mäktig och lite mystisk, men så är den ju också en av de heligaste platserna för urbefolkningen i Australien.  Den svarar på tilltal med eko, på andra ställen kan man höra vinden vina i grottorna.

Vi promenerade runt den, det är ca 10 km och det tog omkring 3 timmar. Går man runt hela klippan så skiftar den karaktär hela tiden, ibland är den helt kal och brant som en vägg, ibland är den böljande som vatten för att runt nästa hörna vara full av håligheter och grottor.

Vi lämnade Alice Springs och körde ut mot den röda mitten. Vi hade bestämt att vi skulle in och kolla på Henburys meteorit kratrar( S24 34.17 E133 08.38). Vägen dit var visserligen grusväg men den var fin och hård.

En liten blomma på kanten av kratern…

En av kratrarna…

När vi varit vid kratrarna fortsatte vi västerut på Ernest Giles road som är grusväg och den blev bara mjukare och mjukare och de sista 60 km av totalt 100 var bara sand.

Kasigt värre…

Som att köra på stranden, jättejobbigt. En 6 mil lång röd sandstrand. Så fort man försökte byta spår eller köra upp där det var lite hårdare sladdade man och höll på att trilla. Otroligt nog trillade jag (Karin) bara 2 gånger.

Här flyr den nästan påkörda kamelen ut i öknen…

Det stod en kamel mitt på vägen och jag var så trött att jag inte såg den, jag hade nog kört rätt in i den om inte Kjell hade sagt till mig. Jag kan försäkra att jag var trött den kvällen när vi kom fram till Kings Creeks Camping.

Det blev en vacker men tidig kväll efter det äventyret…

Kings Canyon. En skreva i berget som blivit till en dal där floden flyter fram, när där nu finns vatten i den. En lugn och fin plats med underligt formade klippor och bergs sidor. Väl värt ett besök. Otroligt nog kostar det heller ingenting att besöka den här platsen.

Kings Canyon…

På väg tillbaka till campingen vid Kings Creek igen…

Från Kings Creeks Camping körde vi mot Uluru, eller Ayers Rock som den hette innan. Innan man kommer fram till Yulara kommer man till en stor klippa, som om man aldrig varit här innan, tror är Uluru. Detta är Mt Conner. Den är stor och röd och ligger alldeles ensam ute i buschen, precis som Uluru.

Vi och motorcyklarna med Mt Conner i bakgrunden…

Det är i Yulara som campingen finns, där finns också shoppingcenter , hotell och allt annat nödvändigt för turister.

I morse körde vi så de sista kilometrarna till Nationalparken och betalade våra 25 dollar var och körde in till Uluru. Det är ca 15 km in till Uluru men man ser den på långt håll.

Betalat o klart, bara att köra in…

Redan då förstår man att den är enorm. Det är imponerande att köra runt hela den jättestora klippan och parkera på baksidan. Man känner sig som en liten myra.

Kjell i början av promenaden runt Uluru…

Underligt formade grottor…

och klippor…

Man kan inte längre klättra upp på klippan men det var inget jag hade planerat att göra i alla fall så jag blev inte besviken över det.