Archive for February, 2010

Nu är vi snart ute på vägarna

Tidig morgon…

Kvart i fem i morse ringde vår väckarklocka. Då var det till att gå upp o käka frukost och sedan gå ned till Britomart station för att ta pendeltåget ut till Otahuhu station igen. Vid 7 tiden skulle nämligen biokontrollanten komma och våra motorcyklar och all packningen. Prick klockan 7 anlände hon och vi började gå igenom motorcyklarna bit för bit.

biokontroll
Här ligger biokontrollanten Karin och leter medan 3 killar står och tittar på…
På min motorcykel hittade hon ett löv som satt inklämt någonstans och så hittade hon lite smuts i det ena innertältet. Inte så mycket att orda om tyckte hon och slängde det i soptunnan. Det visade sig att hon också hette Karin och att hon ursprungligen var ifrån Holland. Men hon hade nog bott här länge, verkade det som.
Efter biobesiktningen var våra motorcyklar klara i hamnen så nu kunde vi ta dem och köra. Men vi var tvungna att köra in om ett testcenter och kolla om de skulle besiktiga dem. Vi körde dit och de visste inte själv riktigt vilka regler som gällde, men till slut kom de fram till att eftersom vi redan i går varit på ’AA och registrerat in dem så räckte detta. De är klara för de Nya Zeeländska vägarna…

yha auckland
På det här vandrarhemmet bor vi. YHA ligger nästan mitt i stan…

Vi körde in till det vandrarhemmet som vi bor på och började det gigantiska jobbet med att packa om allting. Nu har vi ju bott i ryggsäckarna i en månad så nu är alla våra saker i oordning. Men vi har jobbat hårt och nu i kväll kunde vi konstatera att de flesta sakerna börjar hitta till sina ordinarie platser i motorcyklarnas väskor och lådor.
uhas kök
YHA:s kök, som är både stort och fint.

Auckland är en trevlig storstad med småstadskänsla. Här bor ca 1 miljon invånare, men det märks inte.

aucklands sky tower i spegel
Skyskrapor hör storstan till, här speglar sig Sky tower i en av skyskrapornas fönster…

I staden är det inte mycket trafik och överallt är det ordning och reda och rent och fint. Det bor mycket asiater här för i det kvarteret där vårt vandrar hem ligger är det fullt med Kinesiska, Japanska och Koreanska restauranger och affärer.

På stan ser man också mycket folk med Asiatisk bakgrund. När man vandrar på stan så är det en härlig blandning av Asiater, Maorier och västerlänningar av alla de slag. Det pratas en massa olika språk och här möts en massa olika kulturer. Dock finns engelskan där som en gemensam nämnare i botten hela tiden

vardagstrafik auckland
Mitt i staden, mitt på dagen, inte så mycket trafik…

Det lilla vi har sett av vägarna hittills har varit positivt. Inte så mycket trafik, bra vägar och bra trafikskyltar och anvisningar. GPS:en fungerar som den skall och visade oss direkt rätt när vi skulle till vårt vandrarhem i eftermiddags. Teknikens under….

Nu är vi rakt under Sverige…

Vi har träffat Berit o Bertil igen…

Nu är vi i Nya Zeeland. Resan hit gick rätt så bra, om man bortser ifrån ett par saker som att vi var tvungna att redan nu boka en retur biljett från NZ trots att vi frågat på den Nya Zeeländska ambassaden och de sa att man inte behövde ha en returbiljett. Så är det också gjort. Men att stå på en flygplats och göra det, i lite tidsnöd är blir lite stressigt. Vi kom ombord med 10 minuter tillgodo så det funkade ju trots allt.
Airbus
Gigantiskt plan…
Men… när vi kom ombord på VÄRLDENS största passagerare plan, en Airbus 380-800, i två våningar var allt detta besvär glömt direkt.
Airbus fönster
Utsikten från fönstret…
Airbus cabin
och så inne i cabinen, stort, nytt och fint.
Vi anlände sent på eftermiddagen till Auckland (NZ tid d.v.s. 12 timmar före Svensk tid) och hittade till vårt Vandrarhem som vi förbokat på internet. Det ligger på position s36 51.290 E174 45.859. Vi ordnade med lite praktiska saker som att fixa nya telefonnummer, Kjell fick +64 226 930 688 och Karin fick +64 226 930 686.
wilhelmsen Rosa
Rosa King på Wilhelmsen Ship Service i Auckland.

Men idag har vi varit o fixat med alla papperna på Wilhelmsens kontor och för första gången träffat Rosa King som vi bara mailat med innan.

kjells låda

Därefter åkte vi ut till hamnen i Otahuhu där våra hojar stod i var sin stor låda. Det var sann glädje att återse dem kan jag lova. Vi packade upp dem och ställde dem i deras verkstad och i morgon skall det komma en kontrollant o kolla så att de är ordentligt avlusade och avmaskade…
uppackning
Uppackning…
uppackning2
uppackning…
uppackning3
mer att packa upp…
uppackning4
Nu är det färdiguppackat…

På vägen hem gick vi in om AA, den nya Zeeländska motsvarigheten till Motormännen, och fixade med ”registrering” av motorcyklarna så att vi får lov att köra på deras vägar. Mycket papper blir det…
karin på aa

Eftersom vi skall upp tidigt i morgon och åka ut till Otahuhu igen med tåget, så blir det en tidig kväll här, vi är lite fel i tiden så vi behöver komma ifatt.

Hej då Thailand

Tack Thailand…

260px-Flag_of_Thailand

Tack och farväl Thailand. Vi har varit i Ert land till och från i lite mer än 3 månader, och under denna tiden har vi kunnat njuta av Ert vackra land, Er goda mat och lärt känna en massa väldigt trevliga människor.

Kingofsiam

Vår tid här har varit berikande för både kropp och själ och vi är väldigt tacksamma över att vi fått möjligheter att köra runt och utforska Ert land.

Nu har tiden kommit då vi skall resa vidare och vi vill bara tacka för vår tid här.

Medan vi väntar…

Vi kunde inte ändra vår flygbiljett…

Detta innebär att våra motorcyklar kommer till Nya Zeeland två dagar innan oss. Vi har varit i kontakt med Rosa King på Wilhelmsen Ships Service i Auckland och hon ville ha våra carneter och lite andra papper skickat till sig innan.

Kopior på pass och registreringsbevis gick bra att scanna in hos Lelle och sända via datorn, men carneterna ville hon ha originalen skickat till sig. Det är bara det att om dessa skulle försvinna i postgången till NZ så blir vi av med 40 000 Skr, som vi har satt som en garanti för dessa. Vi skickade dem med DHL som kunde lämna någon form av garanti för att de skulle komma fram och där man dessutom kan följa försändelsen via datorn. Rosa King har meddelat att de kommit fram…

carnet web
Det har varit mycket prat om de här papperna som heter ”Carnet de passages en douane”.
Det här måste man ha med sig när man reser i länder utanför Europa och vårt samarbete. Motormännen tillhandahåller de här dokumenten.

Rent fysiskt är det ett block fullt med blanketter indelade i 3 delar. När man kommer in i ett land med sitt fordon skall tullen fylla i, stämpla och riva ur sin del (A) och stämpla vår del (a) som de låter sitta kvar. Samma när man sedan lämnar landet då fyller tullen i, stämplar och river ur sin del (B) och stämplar vår del (b) som de också låter sitta kvar. Så kvar i blocket finns nu bara den lilla smala remsan som är vårt bevis på att vi rest in och ur med vårt fordon.

Den här blanketten är en garanti för de land man besöker att om någonting skulle hända med motorcykeln, om den havererar eller blir stulen. Då skall det finnas pengar så att man kan skicka hem den till Sverige när den blir återfunnen eller så.

4 strandraggare
Strand kvartetten…
Medan vi har väntat på att det skall bli den 23:e har vi varit o hälsat på Stefan och Caisa i Kaolack. Vi tog våra lånemopeder (motorcyklar) och körde de ca 120 km upp dit.
båt 813b
Vi badade och gjorde lite utflykter och hade trevligt i några dagar tillsammans med dem.
lunch i kao lack
Lunch vid Kaolack beach….

På vägen hem till Patong igen stannade vi till i Surin som ligger strax norr om Patong.

per o lena
Per och Lena på Beer Garten i Patong, god middag åt vi…

Där fanns nämligen Kennet, Pernilla och hennes föräldrar Per och Lena. Alltid lika trevligt att träffa folk hemifrån.

Vi bestämde att vi skulle gå ut o käka så dagen efter kom de in till Patong och vi käkade tillsammans.
kennet spikar
Kennet försöker träffa…

Efter middagen gick vi och visade runt lite i Patong och till slut fastnade vi hos Tuk, som har ett roligt ställe där man kan tävla om vem som slår ned ett spik fortast med en storhammare. Men man måste slå med den spetsiga sidan…
pernilla spikar
Sätt den nu Pernilla…

Översättare /Translator

Översättare…
Nu har vi fått en liten ny funktion på sidan. Nästan överst i högra sidan av bloggen ser ni ett nytt verktyg med små flaggor under, och om man klickar på till exempel sen Engelska flaggan så översätts hela sidan till Engelska.

Tack för det IF, detta sparar en hel tid för oss, nu när vi själv slipper sitta och översätta inläggen.

smilie

English.
Translator …
Now we have a new, small function on the page. Almost at the top of the right side of the blog you will see a new tool with small flags below, and clicking on, for example, the English flag so the entire page translated to English.

Thanks for this IF, this saves a lot of time for us, now that we do not have to sit yourself and translate posts.

Vardags besvär och glädje…

Hårt jobb…
Som vanligt när man reser runt med motorcyklar kan man aldrig vara riktigt säker på hur det kommer att gå. När vi skickade hojarna från Thailand fick vi preliminärbesked på att det skulle ta mellan 23 och 30 dagar att frakta dem till NZ. Därför beställde vi en flygresa till den 23:e februari eftersom vi då trodde att vi skulle var där i god tid.

Nu visar det sig emellertid att motorcyklarna kommer att vara i NZ den 22:e februari och vi kommer att anlända dit den 24:e. Så nu får vi kolla om det går att boka om biljetterna så att vi kan anlända till NZ innan dem.
sinar bangka
Här på Sinar Bangka finns våra motorcyklar nu…

Går inte detta så måste vi skicka alla våra papper i förväg med DHL så att damen på Wilhelmsen Ships Service i Auckland kan börja på processen med att tulla in dem, desinficera dem, kontrollbesiktiga dem och försäkra dem och allt vad som nu behövs för att kunna köra med dem i NZ.

Men vi är vana. Så här fungerar det ju när man reser med motorcyklarna. Det är hela tiden hojarna som måste bestämma vad vi kan göra, vart vi kan resa, och hur lång tid det tar. Det är väl också detta som är charmen med att resa som vi gör.

Vi lär oss en massa om reglerna i de olika länderna, hur man handskas med carneter och andra tullpapper, hur man får till visum och så vidare i evighet. Antagligen kommer vi att bli specialister på att transportera fordon värden runt innan vi kommer hem, och det är ju bra.

Vi har haft besök här i Thailand. Först träffade vi Emil Schoug och Joel Fröderberg.
emil och joel
Båda grabbarna är ifrån våra hemtrakter och det var kul att sitta och snacka med dem en stund.

Sedan ringde Stefan Johansson och hans sambo Caisa Jansson till oss och sade att de var i Thailand och när det visade sig att vi alla befann oss på Phuket bestämde vi träff.
kul på bangla
Från vänster Stefan, Kjell, Caisa,Jacqui Turner och Karin.

Vi fick en hel dag tillsammans med lunch, lite shopping och sedan blev det en runda på Bangla Road på kvällen. Det blev sent och vi kom inte i säng förrän vid tre tiden på morgonen, så dagen efter var vi ordentligt trötta. Vi är inte riktigt vana vid att vara ute o slarva till långt in på nätterna, men kul hade vi…

mitt i trafiken
full koncentration…
Vi har också träffat en av produktionsassistenterna från ”Håkans Bar” Om ni minns så var vi med i en liten inspelning i den serien som skall sändas i femmans kanal någon gång i Mars. Hon hade några kort på oss när vi körde igenom Patong bakom inspelningsbussen. Vi ser väldigt koncentrerade ut, i alla fall jag (Karin)

English

Hard job…

As usual, when you travel around with motorcycles, you can never be quite sure how it will go. When we sent the bikes from Thailand, we received preliminary notice that it would take between 23 and 30 days to ship them to NZ. Therefore, we ordered a flight to February 23 because we thought we would be there in good time.

Now it turns out, however, that the motorcycles will be in NZ on 22 th February and we will arrive there on 24th So now we must check if it is possible to rebook the tickets so that we can arrive in NZ before them. If not we have send all our papers in advance with DHL so that the lady at Wilhelmsen Ships Service in Auckland can start the process of warehouses them, disinfect them, control and inspect them to assure them and all that now needs to run with them in NZ.
But we are used to all this. This is how it works when you travel with motorcycles. It´s always the bikes how decide what we can do, where we can travel and how long it takes. But it is also this as is the romance of travel as we do. We learn a lot about the rules in the different countries, how to deal with Carnets and customs papers, how to get a visa and so on into eternity. Probably we will become specialists in transporting vehicles all over the world before we come home, and that’s good.

We had visits here in Thailand. First we met Emil Schoug and Joel Fröderberg. Both boys are from our home and it was fun to sit and talk with them for a while. Then Stefan Johansson and his partner Caisa Jansson phoned to us and said they were in Thailand when it turned out, we all was in Phuket we decided to meet. We had a full day with lunch, some shopping and then a round of Bangla Road at night. It was late and we did not get to bed until at three o’clock in the morning, the day after we were very tired. We are not quite used to be out until late into the night, but we had fun…

We have also meet one of the production assistant from “Håkans Bar” If you remember we were in a small recording of the series to be broadcast in Femmans channel sometime in March. She had a few photos of us when we drove through Patong behind the recording bus. We see very concentrated out, at least I (Karin)

Slutspurten i Thailand

Nu är vi tillbaka i Patong. Livet här flyter på precis som vanligt och inte mycket är förändrat mer än att här är lite färre turister.

Gatorna är inte så hårt trafikerade längre och det är inte så långa köer i kassorna på de stora varuhuset. Bland de utlänningar som bor här mer eller mindre permanent går livet på i sina vanliga spår, man träffas dricker en öl tillsammans och snackar lite.
stranden
Stranden…
Det är fortfarande varmt och relativt fuktigt så det är skönt att åka ned o ta ett dopp i havet som ligger där lika turkost och salt som det brukar. Det märks också på stränderna att många turister åkt hem, Det är inte lika trångt ibland solstolarna och kön till duschen är obefintlig… Patong går mot lågsäsong och det märks redan.

Från Sha-am till Bangkok tog vi en av de många minibussar som trafikerar Thailand likt små skottspolar kors och tvärs. Biljetten kostade 180 Bath och då kom vi till Viktory Memory Station mitt i Bangkok. Buss stationen låg i stort sett under BTS stationen som också heter Viktory Memory så det var väldigt lätt för oss att ta oss vidare till Wilhelmsens Shippings kontor dit vi skulle. På BTS(Skytrain) tåget och vidare till en kombinerad BTS och MTS (metro) station där vi bytte till metron och åkte till Sathorn street där kontoret ligger.

När vi kom upp på kontoret hade våra papper äntligen kommit tillbaka ifrån Costum men inte heller den här gången var de riktigt rätt. Den här gången var alla papper stämplade på rätt ställen men tullen hade inte rivit ur sin del ur Carnet blocket så det gjorde vi själv och lämnade dem till Tongchai, killen på Wilhelmsens som haft sådant besvär med alla våra papper. Nu var också alla kostnader och sådant hopräknade och för att skicka 2 motorcyklar till Nya Zeeland fick vi betala runt 10 000 Svenska kronor.
wilhelmsens logo
Chefen på Wilhemsen Ships Service (Thailand) Ltd, heter Björn Karlsson och vi satt och pratade med honom en lång stund innan vi slutligen tackade för oss och all hjälp vi fått av dem. De har verkligen ställt upp och ordnat allt till oss på bästa vis måste vi säga. I Thailand är det inte till att ordna sådant här själv, så utan Wilhelmsens hade det här nog blivit både dyrare och tagit betydligt längre tid om vi skulle försökt oss på att fixa detta själv. Så TACK alla på Wilhelmsen Ships Service för all hjälp.

Wilhelmsens Ships Service har kontor nästan över hela världen och om de inte har linjer som själv trafikerar just den rutt man behöver så kan de alltid ordna med så att man kommer med i container på någon annan båt. Vi är väldigt nöjda med deras samarbete och kommer antagligen att använda deras tjänster även i fortsättningen eftersom det fungerar så bra och smidigt.

Efter besöket på kontoret åkte vi ut till flygplatsen och bokade en biljett till Phuket. Vi kom med ett plan vid 8 tiden på kvällen så vi var hemma hos Lelle igen innan midnatt. Ute på flygplatsen slogs taxichaufförerna som vanligt om de ankommande turisterna. Vi tog var sin biljett för 150 bath med ett bolag som har minibussar från flygplatsen så vi behövde bara visa upp våra biljetter så slutade de trängas runt oss. Skönt att slippa all kohandel med taxi chaufförerna som i vilket fall som helst aldrig går under 500 bath för samma resa. Det var smidigt att åka med de här minibussarna för de körde oss ända hem till dörren.

English

Now we are back in Patong. Life here runs on just as usual and not much is changed more than that here are a bit fewer tourists. The streets are not so busy longer, and it’s not that long queues at checkouts at the big department store. Among the foreigners who live here more or less permanent life goes on in their usual track, you meet drinking a beer together and talk a bit.

It is still warm and quite humid, so it’s nice to go down and take a bath in the sea which lies there, turquoise and salt as it usually does. It can also see on the beaches, that many tourists had gone home, it is not as crowded anymore and the queues to the shower is non-existent … Patong is toward the low season and it shows already.

From Sha-Am to Bangkok, we took one of the many mini-buses plying Thailand like small bullets back and forth. The ticket cost 180 Bath and then we came to victory Memory Station in the middle of Bangkok. Bus station remained broadly in BTS station, also named victory memory so it was very easy for us to go to Wilhelm’s Shipping office. On the BTS (Sky train) train and on to a combined BTS and MTS (metro) station where we switched to the metro and went to Sathorn Road where the office is located.

When we got up in the office had our paper finally came back from Costume but not even this time they were really right. This time it was all paper was stamped in the right places but the custom had not torn out there piece from Carnet block so we did it our self and left them to Tongchai, the guy at Wilhelm’s, which had such trouble with all our papers.
Now also all costs and such aggregated was ready, and to send 2 motorcycles from Thailand too New Zealand, we were paying around 10 000 Swedish kronor.

Head of Wilhemsen Ships Service (Thailand) Ltd. is a man named Bjorn Karlsson and we sat and talked with him for a long while before we finally thanked for us and all the help we received from them. They have really set up and arranged everything for us in the best way we have to say. In Thailand, it is not to organize like this yourself, so without Wilhelm’s help, this has become both more expensive and taken much longer if we were trying us to fix this our self. So THANK YOU all at Wilhelmsen Ships Service for all the help.

Wilhelm’s Ships Service has offices almost worldwide, and if they do not have lines that self-serving precisely the route you need so they can always arrange so that it comes with the container in another boat. We are very pleased with their cooperation and will probably use their services again because it works so well and smoothly.

After the visit at the office we went out to the airport and booked a ticket to Phuket. We came with a plane at 8 o’clock in the evening so we were at the home of Lelle again before midnight. Out on the airport were the taxi drivers as usual on the arrival of tourists. We took one ticket for 150 bath with a company how had minibus from the airport, so we just show our tickets so ended the crowd around us. Nice to avoid all the haggling with taxi drivers who in any case never goes below 500 bath for the same trip. It was easy to go with these mini-buses for they drove us right to our door.

On the way…

I väntans tider…

strandgatan i sha--am beach
Sha-ams strandprommenad, inte mycket trafik här…

Sha-am beach är lugna gatan om man jämför det med Bangkok eller Patong. När man promenerar längs med stranden är den nästan öde, med undantag för några hästar och en och annan kvarbliven turist.
cowboys2
Strand cowboys, men var är korna?

Normalt finns här rätt så många turistande Thailändare som kommer hit och badar, men inte ens de är kvar i några mängder.

rast på strandpromenaden
Rast på strandturen…

När man går längs med vattenbrynet känns stranden rätt så öde utan alla strandsäljarna, solstolar och parasoller. Vattnet är fortfarande varmt och skönt att bada i och man kan ligga i vattnet i timmar om man har lust, utan att frysa.

thailändska viken
Här ute någonstans finns våra små motorcyklar nu….

Nu är det äntligen färdigt. Berit o Bertil (motorcyklarna, Ulrich förslag) är komna iväg ifrån Bangkok, men vi har fortfarande inte fått klart med papperna och vad det kommer att kosta. Vi sitter i Sha-am och inväntar svar från Wilhelmsens Shipping.

Den Thailändska tullen är inte van vid att hantera carneter så när tullen i Bangkok skulle göra vid papperna hade det inte blivit riktigt rätt, tydligen.
uffes hotell
Uffes lilla hotell, det rosa huset…

Men vi bor på Uffe Carlssons lilla hotell i Sha-am så det går väl ingen nöd på oss.

Vi har bokat vår resa till NZ så den 23:e februari bär det iväg. maori-warrior
De ser farliga ut de där i NZ…

Innan dess hade vi tänkt oss att åka ned en runda till Patong och packa ihop de grejor som står kvar hos Lelle och som vi skall skicka hem. Sen är vi helt klara för nya världsdelar och det skall bli riktigt skönt att komma vidare…

English

We are waiting…

Sha-am beach is a quiet street if you compare it with Bangkok or Patong. When you walk along the beach is almost empty, except for a few horses and some tourist. Normally here are many Thai tourists who come here to swim, but even they are not so many now.
When you walk along the shore it feels pretty empty, without all the beach vendors, beach chairs and umbrellas. The water is still warm and nice to swim in and you can be in the water for hours if you want to, without freezing.

Now it’s finally finished. Berit o Bertil (our motorcycles, Ulrich proposal) have leaved Bangkok, but we still not clear with the paper and what it will cost.

We are sitting in Sha-am and are waiting for a response from Wilhelm’s Shipping. The Thai Customs is not used to dealing Carnets so when Customs in Bangkok would make the paper it not been quite right.

But we live in Uffe Carlsson small hotel in Sha-am, so we are OK.

We have booked our trip to NZ so on February 23 we are away. Before that we had in mind to go down one round to Patong and pick up the stuff that remains in Lelles house that we will send home. Then we are completely ready for the new parts of the world and it will be really nice to get on…