-- Download Hanoi - Bangkok as PDF --

Vi har fått besked om hojarna…
Vi har fått kontakt med Wilhemsen här i Bangkok och fått besked om att våra motorcyklar kommer hit den 14:e november, äntligen. Vi saknar verkligen våra motorcyklar nu.

Vi har installerat oss på Rider Resort igen och har fått jättebra kontakt med alla killarna som håller till här. De har en hojklubb som vi skall köra tillsammans med till Pattaya i morgon. Vi skall försöka att göra ett reportage om klubben och om medlemmarna och vad de sysslar med, under tiden som vi är i väg i Pattaya.

Datorjobb på terassen…
Idag har vi jobbat mest hela dagen. Vi har skickat mail till tryckeriet angående vår bok, Point and Talk. Vi har fått en förfrågan från en lite större kund, så i samband med det så vill vi se vad vi kan få för pris på en ny beställning. Vi har också varit i kontakt med rederiet flera gånger om hur vi skall gå tillväga för att få ordning på papperna och allt kring importen av hojarna till Thailand.
Sedan vi skrev sist så lämnade vi Nha Tran och kom med planet till Hanoi. Vi tog bussen från flygplatsen och gick tillbaka till samma hotell, Hanoi Legend Hotel, där vi bott innan och receptionisten blev väldigt förvånad över att se oss igen. Men eftersom vi kom så tidigt till Hanoi ville vi utnyttja kvällen i Hanoi och inte på ett hotell ute vid flygplatsen. På bussen började vi snacka med en kille från Australien, Mellbourn. Han heter Jamie och han följde med oss till Hanoi Legend och de hade ett rum även till honom. Senare på kvällen följde han med oss o käkade på The irish Wolfhound.
Det var roligt att kliva in på den lilla Irländska puben och få ett så varmt välkomnande av alla där. Det är så lätt att lära känna människor när man är ute och reser och de flesta är så hjärtliga. Jamie trivdes också där och han bokade om sitt flyg så att han kunde stanna lite längre i Hanoi. Vi bytte adress med honom så klart och när vi kommer till Australien var vi så klart välkomna att hälsa på honom.
Vi satt en stund nere i korsningen och tittade på folk och trafik. Detta var lite sista chansen så vi satt där och försökte känna av stämningen innan vi skulle lämna staden igen tidigt morgonen efter. Hanoi finns lite kvar i våra hjärtan, stort och stökigt men väldigt charmigt på sitt eget lilla vis.

Skolagning i korsningen…
Även på Hanois internationella flygplats sa råder lite kaotiska regler. T.ex. kom inte incheckningsmontrarna upp på tavlan över avgående flyg, de får man själv leta upp. När vi väl hittat var vi skulle checka in så stod folk bara i en stor klump och de som var snabbast fram med sin biljett blev expierad som näste man. När vi skulle gå igenom säkerhetskontrollen så hör det till god ton att man tar upp sin dator och visar den, men det behöver man inte göra här, de bara viftade och sade att vi kunde stoppa ner den igen. De kollade heller inte efter vätskor eller andra farliga saker som andra säkerhetskontroller är så noga med.
Flygplatser är lite kaotiska ställen världen över. Även när man kommer till Bangkok råder det lite kaos när man kliver in i ankomsthallen. Hundratals taxi chaufförer försöker pocka på uppmärksamhet och försäkrar att om du bara åker med dem så kommer du att få en billigare, bättre och tryggare resa vart du än skall. Vårt råd är, strunta i dem och ta en lokal taxi eller om det finns ta en flygbuss in till sta´n.
Förra gången vi kom till Bangkok gick vi på trixet om att det inte fanns några ”vanliga” taxibilar lediga utan vi åkte med ett par som ”bara” ville ha 500 bath (ca 100 kr) för att köra oss från flygplatsen till vårt hotell. Vi var trötta och det var sent så vi antog deras bud.
Den här gången gick vi ned till ”riktiga” taxibilarna med taxameter och denna gång gick resan på 280 bath. Det är inte pengarna utan känslan av att bli lurad som retar en. Nu är vi i alla fall i Bangkok och resan går vidare…

English

We were notified of the bikes …
We have had contact with Wilhemsen here in Bangkok and received word that our motorcycles will hit November 14, at last. We really miss our bikes now. We have installed ourselves at Rider Resort again and have had great contact with all the guys who are here. They have a bike club and we shall drive together with them to Pattaya tomorrow. We will try to make a documentary about the club and its members and what they do, while we are in Pattaya.
Today we worked most all day. We’ve sent mail to the printers of our book, Point and Talk. We have received an inquiry from slightly larger customers, so we want to see what price we can get of a new order. We have also been in contact with the shipping company several times about how we go about getting the paperwork and who everything about the import of bikes to Thailand.

Since we wrote last we left Nha Tran, and came with the plane to Hanoi. We took the bus from the airport and went back to the same hotel, Hanoi, Legend Hotel, where we lived before and the receptionist was very surprised to see us again. But because we came so early to Hanoi, we wanted to spend the evening in Hanoi and not at a hotel outside the airport. On the bus, we began to talk to a guy from Australia, Melbourne. His name is Jamie and he came with us to Hanoi Legend and they had a room even to him. Later that evening, he accompanied us o ate at The Irish Wolfhound.

It was fun to walk into the small Irish pub and get a warm welcome from everyone there. It’s so easy to get to know people when you’re traveling, and most are so friendly. Jamie also likes it there, and he rebooked his flight so he could stay a little longer in Hanoi. We exchanged addresses with him and when we get to Australia we were of course welcome to visit him.
We sat for a while down in the intersection and watched the people and traffic. This was our last chance so we sat there and tried to feel the atmosphere before we could leave the city again early the next morning. Hanoi left a bit in our hearts, big and messy but very charming in its own small way.
Even at Hanoi’s international airport there are a bit chaotic rules. For example did not checkin stands come up on the board of departing flights, we have to find them yourself. Once we found where to checkin people just stood in one big lump, and those who were quickest was helped as the next man. When we would go through security it is good form to take up your computer and show it, but here they don´t want to see it, they just waved and said we could put it down again. They didn’t look for liquids or other dangerous things that other security is so careful whit.
Airports are a bit chaotic places around the world. Even when we come to Bangkok, there is a bit chaotic when you walk into the arrivals hall. Hundreds of taxi drivers trying to get your attention and declares that if you just go with them, you will get a cheaper, better and safer trip wherever you go. Our advice is, ignore them and take a local taxi, or if there is airport bus in to the city.

Last time we came to Bangkok, we were fooled that there were no “ordinary” taxis available, so we went with a couple who “only” wanted to have 500 bath (about 100 SEK) to drive us from the airport to our hotel. We were tired and it was late so we accepted.
This time we went down to the ‘real’ taxis with fare meters, and this time was the trip only 280 bath. It is not money but the feeling of being cheated. Now we are in all cases in Bangkok and the journey continues…