-- Download Nu kör vi igen... as PDF --

On the road again.
Så var vi på gång igen. Vi lämnade av lite grejor hos Lelle eftersom vi kommer tillbaka till Pattong igen omkring den 15:e december. Vi körde en annan väg upp denna gång. Vi körde upp till Khao lak och sedan fortsatte vi norrut. Väldigt fina vägar i bergen. Breda och fina, fast så där lagom kringelikrokiga så att de är roliga att köra motorcykel på.

Flaksurfning…
Det är så synd att man inte kan fota när man kör. Idag har jag sett de mest otroliga ekipage på vägarna. En lastbil som vi körde om hade så mycket last på flaket så att den var nog dubbelt så bred som den borde vara. Vad som fanns under presenningen kunde jag inte se men alltihop gungade från sida till sida när han körde i så där 100 km i timmen.

En liten gubbe körde vid sidan om oss en liten stund på en moppe med sidovagn. På sidovagnen satt det nog 10 stycken apor. Alla satt väldigt stilla och de var väldigt intresserade av trafiken runtomkring. De följde med så pass bra så att de lutade sig lite lätt i kurvorna. Kul att se dem…

elefanter, denna gången levande…
På en moppe som vi körde om fanns en hel familj. Han satt fram och körde, hon satt där bak. Mellan dem stod två barn. Först en liten pojke som stod direkt bakom pappa och höll honom i axlarna, bakom honom stod storasyster och höll i sin lillebror. Mamman som satt längst bak höll lite i båda två. De körde visserligen inte så fort inte mer än 90 i alla fall.

fina vägar att köra på…
Det hann bli mörkt innan vi nådde Hua Hin där vi bestämt att vi skulle övernatta. Det blev omkring 65 mil idag. Tur att vi har GPS:en. Hotellet fanns med i den så Kjell knappade in det och vips hade vi en vägbeskrivning dit.

Så nu ligger vi i en ny säng, denna gång i Hua Hin, nyduschade och trötta och det lär inte dröja länge innan Johan Blund kommer på besök. Natti…

English

On the road again.
So we were working again. We left a bit of stuff in Lelle because we are going back to Pattong again around December 15. We ran a different route up this time. We drove up to Khao Lak and then we continued north.
Very nice roads in the mountains. Broad and fine, and they are fun to drive a motorcycle on.

It is so unfortunate that you can not take pictures while driving. Today I have seen the most amazing vehicles on the roads. A truck as we drove on had so much load on the platform so that it was probably twice as wide as it should be. What was the cover I could not see but the whole thing rocked from side to side when he ran into so where 100 km per hour.

A little old man ran alongside us for a little while on a scooter with sidecar. On the sidecar sat there probably 10 monkeys. All sat very still and they were very interested in the traffic around them. They came with so well so that they leaned a bit in the curves. Good to see them …
On a scooter, which we ran on was a whole family. He sat in front and drive the scooter, she sat in the back. Between them were two children. First, a little boy who was standing directly behind the father and held him by the shoulders, behind his older sister stood and held his little brother. The mother who sat at the back was holding a bit of both. They ran, not that fast no more than 90 km per hour in all cases.

It managed to be dark before we reached Hua Hin where we decided that we would stay overnight. It was around 650 km to drive. Good thing we have GPS. The hotel was included in the so Kjell typed it in there and boom, we had directions to it.
So now we are in a new bed, this time in Hua Hin, clean and tired and it will probably not be long before we are sleeping, good Night …

-- Download elefantjakt as PDF --

Elefantjakt på Phuket…

Igår var vi på elefantjakt. Vi var runt hos olika träsnidare och tittade på träskulpturer föreställande elefanter. Elefanter är bra att ge bort som presenter för de bringar lycka i huset. På kvällen var vi bjudna på invigningsparty i Mr. Good´s nya hus så vi ville ha en fin present med oss.

När vi var i Phuket Town passade vi på att köra bort till BMW så att Kjell fick hämta sin motorcykel som var färdig. Det gick på garantin så vi behövde inte betala för någonting. Lycklig som en liten pojke körde han efter oss när vi fortsatte vår elefantjakt.

Vi till ett par olika ställen och slutligen hittade vi så ett ställe där de hade jättefina grejor. Det var inte så lätt att välja men efter ett tag så bestämde vi oss för att ta ett par elefanter som kunde stå som vakter innanför dörren. Vi lastade upp dem på Lelles pickup och körde hem för att tvätta av dem och olja upp dem inför kvällen.
När Lelle skulle olja in dem så släppte färgen på dem och de såg lite skamfilade ut så då bestämdes att vi fick köra och hämta en ny elefant. Sagt och gjort, killarna körde iväg igen och kom så småningom hem med en ny jättefin elefant.

Denna lastades tillsammans med 10 människor på flaket och sedan körde vi iväg till Mr. Good.

Själva invigningsobjektet…

Presentbordet..
Det var ett jättekalas med säkert hundratalet gäster, hur mycket mat som helst och liveband i trädgården.


Här fanns Indianer, och en livs levande Elvis i Thailändsk tappning som trollade för oss vid bordet. Alltså en lyckad fest…

Mat i långa banor…
Mr. Good hade verkligen inte snålat på någonting och det var en fröjd att gå och botanisera mellan de olika läckerheterna vid buffe´borden. Här fanns allt ifrån Thai mat till falangmat som potatismos.

Han hade också tagit dit en hel båt med ostron som låg på is. Säkert en läckerhet för vissa menjag vågade mig inte på att smaka.

Ostron i massor…
Elvis var jättekul. Han gick omkring bland borden och trollade för oss. Han var jätteduktig och en riktig skojare. Han trollband oss en lång stund med alla sina knep. Han lät plastbestick sväva i luften, han hällde öl ur en hoprullad sedel och en massa andra roliga trick.

Men som vanligt tar även trevliga kvällar slut och vi åkte hemåt i den varma vinternatten och lade oss med öppna altandörrar, skyddade av myggnät, och lät fläkten svepa en bris över oss. Vi somnade till ljudet av kväkande grodor blandat med rester av festmusik ifrån Mr. Goods fest.

English
Elephant Hunting at Phuket …

Yesterday we were on elephant hunting. We were around at different woodcarver and looked at the carvings depicting elephants. Elephants are good to give away as gifts to bring happiness into the house. In the evening we were invited to the inauguration party of Mr.. Good’s new house so we wanted a nice gift with us.

When we were in Phuket Town we took the chance to run away to BMW so Kjell could get his motorcycle, which was completed. It went on warranty so we did not have to pay anything. Happy as a little boy, he drove after us as we continued our elephant hunting.

We was at a bunch of different places and finally we found a place where they had nice stuff. It was not easy to choose, but after a while we decided to take a couple of elephants, which could serve as guards inside the door. We loaded them up on Lelles pickup and drove home to wash them and oil them up for the evening. When Lelle would oil them the color let go and they looked a bit tarnished, so we decided that we had to run and get a new elephant. Said and done, the guys drove off again and eventually came home with a new very nice elephant.

This was loaded with 10 people on the pickup and then we drove off to Mr.. Good. It was a huge party with hundreds of people wery much food, and live bands in the garden.

There were Indians, and a living Elvis in Thai way who making magic, a successful party …

Mr. Good really had everythin and it was a joy to visit and browse among the various delicacies at buffe’table. There was everything from Thai food to falangfood as mashed potatoes. He had also brought in a boat with oysters lying on ice. Certainly a delicacy for some, but I did´t dare to try.

Elvis was great fun. He walked among the tables and conjured for us. He was really good and a lot of fun. Hi enthralled us for a long while with all his tricks. He had plastic cutlery float in the air, he poured beer out of a rolled-up100 Bath bill, and a bunch of other fun tricks.

But as usual, also good night ends and we drove home in the warm winter night and go to bed with open patio doors, protected by mosquito nets, and let the fans sweep a breeze over us. We fell asleep to the sound of croaking frogs, mixed with remnants of the festive music from Mr.. Goods celebration.

-- Download Hipp, hipp hurra... as PDF --

Tid för lite bus.
Vad är roligare än att överraska någon? Kanske att göra det långt hemifrån..

En släkting till oss åkte till Thailand för att i lugn och ro fira sin födelsedag och hade inte räknat med att bli jätte uppvaktad.

Men vi var ju bara ett stenkast ifrån henne så vi satte oss på hojen och åkte från Phattong upp till Khaolak. Vi smög in på hotellet där hon bodde och fick reda på vilket rum de bodde på och smög oss dit. Vi knackade på men… där var ingen hemma.

Då gick vi ned på stranden och där i ett par solstolar såg vi två damer, en blond och en mörkhårig.

Vi gick tyst fram och ställde oss vid sidan om och så sade Kjell.
– Undrar om här finns någon här som heter Agneta och som fyller år i dag? Agneta, som födelsedagsgrisen heter tittade upp förvånat och sedan hoppade hon upp ur solstolen och välkomnade oss. Det blev ett par roliga skratt där…

Vi gick tillsammans med Agneta och hennes kompis Inger och käkade lunch på stranden och hade det jättemysigt. Agneta och Inger hade beställt bord på en restaurang på kvällen så vi bestämde oss för att stanna i Khaolak och gå tillsammans med dem och käka på den här restaurangen.

Vi ordnade ett rum och fixade till oss lite och sedan åkte vi ned till tjejernas hotell igen och väntade på att restaurangens bil skulle hämta oss.

Det visade sig att det var ägaren själv som kom o hämtade oss.

Vi hade en jättetrevlig kväll på Karolinas (uttalas Kalolina) restaurang, med mycket god mat, bra musik och överraskningar för Agnetas del.

I överraskningarna ingick att hela restaurangens personal med Kalolina i spetsen kom fram till bordet med en tårta och tillsammans med bandet sjöng de ”Happy birthday” för Agneta.

Kalolina må bo i en liten kropp men han är en stor man med ett jättestort hjärta.

Återfärden till pattong gick utan problem, när vi kom till Phuket town åkte vi inom o kollade om Kjells motorcykel var färdig, det var den inte, den stod där utan vänster cylinder men pinnbulten var på plats så den utlovades bli klar nästa dag.

Time for a little fun
what is more fun than to surprise someone? Maybee to make it far from home…

A relative of us went to Thailand to quietly celebrate her birthday and had not expected to become celibreted. But we were just a little bit away from her so we took the bike and rode from Phattong up to Khaolak. We sneaked into the hotel where she lived and found out which room they stayed in. We knocked on … but there was nobody home.
Then we went down to the beach and there in a couple of beach chairs, we saw two ladies, one blonde and one dark haired.
We walked silently up and put us on the side and then said Kjell. – I wonder if this is anyone here named Agneta and has a birthday today? Agneta, who’s hade the birthday look up very surprised and then she jumped up out of the sun chair and welcomed us very much. Then we had a couple of fun laughs.
…
We went together with Agneta and her friend Inger and had lunch on the beach. Agneta and Inger had reserved a table at a restaurant in the evening so we decided to stay in Khaolak and go with them and eat at this restaurant.

We arranged got a room that we can sleep in, and then we went down to the girls ‘at the hotel again and waited for the restaurant’s car to pick us up. It turned out that it was the owner himself who came and pick us up. We had a really enjoyable evening at Caroline’s (pronounced Kalolina) restaurant, with very good food, good music and some surprises for Agnetas.

The surprises included the entire restaurant staff and Kalolina at the head arrived at the table with a cake and, together with the band sang “Happy Birthday” for Agneta.

Kalolina may live in a small body but he is a great man with a huge heart.

The return journey to Phuket went smoothly, and we arrived in Phuket town we went in and checked Kjell’s motorcycle if was finished, it was not, it stood without the left cylinder but the studs were in place and it was promised to be ready the next day.

-- Download Pinnbultar och bad... as PDF --

Stranden vid Ravai Beach….

Pattong..
Den första dagen efter att vi anlänt bara försvann med tvätt av kläder, tvätt av motorcyklar och så vidare. Det är skönt att vara här nere med hojarna. Nu kan vi pyssla om dem och laga, tvätta och göra allt det där som vi inte riktigt hunnit med att underhålla innan.

Vi har haft dem på service och bytt olja och stift men det är ju så mycket annat. Tillbucklade lådor måste rättas, ett och annat stag måste rättas ut efter vurpor. Karins ruta är spräckt och måste fixas till. Vi lämnade in bägge hojarna och fick dem tvättade och putsade och de blev ”nästan” som nya. Det kostade 450 Bath för bägge hojarna, ungefär 100 SEK.

Kjell i mekartagen…
Den andra dagen gick åt att kolla upp var vi kan bo under tiden vi skall vara här. Vi var o kollade på en lägenhet som Mr. Good har men vi tyckte att den låg lite för långt utanför och dessutom upp i några hiskeliga backar. Vi bestämde att vi nog blir i Lelles kvarter och utanför hans bostadsområde finns det flera hotell där vi kan bo för mellan 15 000 – 18 000 Bath för en hel månad. Dessutom gick nog priset att justera ytterligare, för detta var bara en första förfrågan. Allt är förhandlingsbart så länge de har rum som står tomma. Här uppe har de lite svårt att få hotellen fulla.

Kjells motor har ju tickat en tid och det blev inte bättre efter servicen. Så igår tog han av kåpan på den sidan där det tickade och kunde konstatera att det är en pinnbult som har lossnat. Antagligen har gängorna i motorblocket gått sönder. Vi fick fatt i en BMW verkstad här på Phatton och Kjell o Lelle har kört över motorcykeln till honom så att han kan fixa den.

Hi har hunnit med en invigning på ett ställe som heter Tre kronor. De hade nyöppning av sin nyrenoverade och uppfräschade restaurang och numera heter den ”Hells kitchen”.

Hotellkatten passade på att ligga bekvämt på min motorcykel när vi hade grillparty….
Vi har också varit på grillfest på Lelles bar och det blev en lyckad kväll med massor av god mat och trevliga människor.

Motorcykeln på stranden….
Så det händer någonting hela tiden, i går körde vi runt här på ön och badade på en liten strand allra längst ned i söder som heter Ravai, i dag skall vi köra upp en bit längs med västkusten. Vi hade tänkt att vi skall köra upp till Khao Lak.

English.

Pattong ..
The first day after we arrived just disappeared with washing clothes, washing of motorcycles and so on. It’s good to be down here with the bikes. Now we can look over them and fix them, wash and do all the things that we have not really had time to do before. We have had them on service and changed oil and sparkpluggs but it’s so much more. Damages boxes must be corrected, and holders for the boxes must be fixed. Karin’s windows are cracked and needs to fix. We put both bikes to a carwash and got them washed and trimmed, and they became “almost” as new. It costs 450 Bath for two bikes, about 100 Swedish kroner.

The second day was spent checking out where we can stay in the meantime we will be here. We were checked in an apartment that Mr.. Good, but it was a bit too far outside and also in a few terrifying hills. We decided that we probably will stay in Lelles neighborhood and outside his residential area, there are several hotels where we can live for between 15 000 – 18 000 Bath for a whole month. In addition, the price was enough to adjust further, for this was just an initial inquiry. Everything is negotiable as long as they have rooms that are empty. Up here, they have little hard to get the hotels full.
Kjell’s engine has sound strange for a while and it was not better after service. So yesterday, he took off the cover on the side where it was ticking, and found that there is a stud that has come loose. Presumably, the threads in the engine block broke. We found a BMW shop here in Phatton and Kjell and Lelle ran over the motorcycle to him so he can fix it.

We have had time for a party at a place called Three Crowns. They had re-opening of its newly renovated and revamped restaurant and now called the “Hells Kitchen”. We have also been on the barbecue on Lelles bar and it was a successful evening with lots of good food and nice people.

Something is happen all the time, yesterday we drove around here on the island and stay to a small beach at the South called Ravai, today we will run up a bit along the West Coast. We think that we should run up to Khao Lak and look.

-- Download Bara 50 mil.... to de´ as PDF --

Det är bara 50 mil…
Det var vad vi fick reda på när vi lämnade Bangkok på morgonen för att köra mot Pattong.

Det klarar vi enkelt på en dag tänkte vi och körde in mot Bangkok vid halv 10 tiden. Kjell hade GPS:en påslagen och den guidade oss mot sydväst precis som tänkt. Men… så kom vi då till en korsning där det fanns tre stora vägar ovanpå varandra.

Den första där nere provade vi först, men den var avstängd en liten bit efter korsningen. Tillbaka igen och så provade vi plan nummer två. Denna visade sig leda på fel håll så vi fick krångla oss tillbaka till korsningen igen och testade så plan nummer tre. Då detta visade sig vara en betalmotorväg, och motorcyklar inte får köra på dessa, fick vi vända och köra mot trafiken tills vi kom till korsningen igen, phu..
Efter ytterligare letande hittade vi så en fjärde liten väg som vi bestämde oss för att prova, vi stannade efter en stund och frågade efter vägen. Det var tre män som stod där och de hade var sin åsikt om hur vi bäst skulle köra för att komma mot Cha Am och Hua Hin. Vi fortsatte en stund till på den här vägen och sedan stannade vi och haffade en taxi som till slut fick guida oss ut ur staden.

Så här kan motorvägar se ut i och omkring bangkok…
Vi körde ned mot Cha am och Hua Hin på en jättefin motorväg. Inte särskilt mycket trafik var det heller så vi kunde köra i så där 120 km/ tim ett ganska gott stycke. När vi började närma oss de där 50 milen så förstod vi att det nog var omkring 90 mil till Pattong. Vi hade kört undan rätt så bra så vi bestämde oss för att fortsätta och se hur långt vi orkade och kunde. Det var en härlig dag med lite moln på himlen, omkring 27 grader, bra vägar och lite lagom trafik hela tiden.
Fram på eftermiddagen kom vi ned mot bergen vid Bang Saphan och då började det regna. Sedan regnade det till och från i 30 mil, tills vi kom till bron som leder över till Phuket. Där slutade regnet och där stannade min motorcykel också för då var bensinen slut. Vi fick slanga över bensin från Kjells motorcykel så att vi kunde fortsätta till en bensinstation. Vi körde förbi flera stycken som var stängda och till slut stannade min hoj igen och åter fick vi ta från Kjells. Tur att han har så mycket större tank. Slutligen hittade vi en Shell som hade öppet så att vi kunde tanka upp båda hojarna och fortsätta ned till Pattong.

Äntligen framme
Vi körde bort till Lelles bar där Lelle och Mr. Good väntade på oss med mat och dricka. Då var klockan halv tolv på kvällen och vi hade kört 86 mil, varav 30 i regn. Det blev inte många kort tagna den här dagen, först allt det här körandet sedan regn ovanpå det.

English
It is just 500 km …
That’s what they told us when we left Bangkok in the morning to run against Pattong. We can do this easily in one day, we thought, and drove to Bangkok at 9.30. Kjell had the GPS turned on, and it guided us towards the southwest just as planned. But … when we came to an intersection where there were three major roads on top of each other. The first one on the bottom we tried first, but it was blocked off after a short distance after the intersection. Back again, and so we tried to plan number two. This proved to result in the wrong direction so we had to bother us back to the intersection again and tested as flat number three. When this proved to be a pay highway, and motorcycles are not allowed to drive on them, we had to turn and run towards the traffic until we came to the intersection again, Phu ..
After further searching, we found a fourth small path that we decided to try out, we stopped for a moment and asked for directions. There were three men standing there and they had three different stories of how we best could drive to get to Cha Am and Hua Hin. We continued a little longer on this road and then we stopped and called a taxi that finally got guide us out of the city.
We drove down to Cha-am and Hua Hin on a beautiful highway. Not very much traffic, so we could drive in 120 km / h. When we began to approach those 500 km and we was only half the way, we knew it probably was about 900 km to Pattong. We had already driven on good so we decided to continue and see how far we managed to drive. It was a lovely day with some clouds in the sky, about 27 degrees, good roads and some moderate traffic all the time.

In the afternoon we came down to the mountains in Bang Saphan and then it started to rain. Then it rained for 300 km, until we came to the bridge leading over to Phuket. The rain stopped and also my motorcycle, no petrol.. We had to hose the petrol from Kjell’s motorcycle so we could continue to a gas station. We drove by several stations which were closed, and finally stopped my bike again. One more time, we take from Kjells bike. Lucky us he has so much larger tank. Finally, we found a Shell station which was open so we could fill up both bikes and continue down to Pattong.
We drove over to the Lelles bar where Lelle and Mr.. Good waiting for us with food and drink. Then it was half past eleven at night and we had driven 860 km, including 300 in the rain. There were not many pictures taken on this day, first drive all this km then the rain on top of this.

-- Download Slut på kärleken ? as PDF --

The end of Love….

Vi har fått tillbaka våra älskade motorcyklar, hipp hurra…

Igår var vi i hamnen i Leam Chabang och hämtade våra älsklingar. Vi tog en taxi dit och där stod de i en stor tråkig hall, alldeles ensamma, tur att vi kom och räddade dem.

De var helt livlösa så vi var tvungna att sätta in akut hjälp till batterierna. Kjells batteri, som vi inhandlade i Japan, tog emot laddning och så småningom gick hans motorcykel även att starta. Värre var det med min lilla stackare. Helt livlöst batteri, trotts ladding i 2 timmar, inte tillstymmelse till liv.

Agenten som skulle hjälpa oss med papperna kom och vi fixade med de papper som behövdes för att få in motorcyklarna i Thailand. Omkring klockan ett var vi färdiga med papperna så då åkte vi och käkade lunch tillsammans på ”The end of Love” som restaurangen kallade.

Enligt sägnen heter den så för att ett förälskat par brukade smyga ned här i hamnen och få en stund för sig själv. En dag fick så flickan besked om att hennes älskade dött och i förtvivlan hoppade hon i vattnet och drunknade, just vid den plats där de brukade träffas. Här byggdes senare en restaurang som då givetvis fick heta som i sägnen, ”slutet på kärleken”.

Efter intagen skaldjurslunch som vår agent bjöd på, åkte vi tillbaka ned i Magasin A5, där våra motorcyklar stod. Vi konstaterade att batteriet på min hoj fortfarande var helt dött efter 3 timmars laddning. Kjell åkte med agenten in till Pattaya och efter många turer hittade de en affär som hade rätt batteri. Det måste dock laddas, så Kjell och agenten åkte tillbaka till Magasin A5 där jag väntat under tiden de varit iväg.

Sedan fick han ge sig iväg till Pattaya igen på sin hoj för att hämta mitt nu nyladdade batteri. Han körde tillbaka till Magasin A5 där vi snabbt och lätt satte i det nya batteriet och packade ihop våra hojar och körde ut de första metrarna tillsammans i Thailand. Vilken känsla att äntligen ha hojarna här och faktisk köra i Thailand.

Trötta men lyckliga var vi så tillbaka i Bangkok på Rider Resort vid halv 9 tiden, efter att ha provat att köra på Thailändska motorvägar i mörker…

Idag var det så dags att köra in till BMW och serva våra motorcyklar eftersom de har gått mer än 1 500 mil sedan vi servade sist. De var så snälla på BMW och klämde in våra hojar trotts att de inte hade några tider egentligen. Men ägaren på BMW känner ägaren på de hotell där vi bor, och det var han som ringde och beställde tiden, så då gick det ju att ordna…

Under tiden som våra motorcyklar servades passade vi på att åka in till Bangkok och göra upp våra affärer med Wilhelmsen Shipping. 31 000 fick vi upp med, Bath alltså, för att få in hojarna här. Det kostar att göra alla handlingar. Men så fort man skall in i ett nytt land när man kommer via båt så kostar det. Tull handlingar, importhandlingar och handhavande av Carneten m.m.

Innan vi var färdiga på BMW och började köra hemåt hotellet igen började det mörkna. Vi körde i genom Bangkok i skymningen, i värsta rusningstrafik . Det var ju också en upplevelse kan man säga. Jag har blåsor på fingrarna efter kopplingen. Jag har ju inte kört motorcykel på en hel månad så alla gamla valkar är borta.

Nu är vi uppe på rummet och packar och omorganiserar alla våra saker som varit i ryggsäckarna. Nu skall allt tillbaka på sina gamla vanliga platser igen på motorcyklarna. Trots allt är det bäst när allt är som vanligt, eller hur…

English.

The End of Love….
We have reseved our loved motorcycles, hip hurray…

Yesterday we were in the port of Leam Chabang and get our darlings. We took a taxi there, and there they stood in a big boring hall, all alone, luckily we came and rescued them. They were completely lifeless so we had to deploy emergency assistance to the batteries. Kjell’s battery, which we purchased in Japan, received the charge and eventually his motorcycle started. Unfortunately my little motorcycle had a lifeless battery, even if we loaded it for 2 hours, there was no sign of life in it.

The agent who could help us with the paper came and we got the papers needed to get the motorcycles into in Thailand. Around one o’clock we were finished with the paperwork and we went and ate lunch together on “The End of Love” as the restaurant called. According to legend, the restaurant is named after a couple in loves that sneak down in the harbor and get a moment to them self. One day this girl was told that her lover had died and in desperation, she jumped into the water and drowned, at the spot where they used to meet. Here was later built a restaurant and of course it was called as the legend, “the end of love”.

After intake seafood lunch as our agent offered, we went back down the A5 Magazine, where our bikes were. We found that the battery on my bike was still completely dead after 3-hour charge. Kjell went with the agent in the Pattaya and after many rounds, they found a shop that had the right battery. It has to be recharged, so Kjell and the agent went back to the A5 Magazine, where I waited while they were away. Then he set off to Pattaya again on his bike to fetch my now freshly charged battery. He drove back to the A5 Magazine, where we quickly put on the new battery and packed our bikes and drove out the first meters together in Thailand. What a feeling to finally have the bikes here and the actual drive in Thailand.

Tired but happy, we were so back in Bangkok at Rider Resort at half 9 times, after trying to run on the Thai highways in the dark …

Today it was time to drive into the BMW and service our bikes because they have been running for more than 15 000 km since we did serviced last. They were so nice on the BMW and squeezed our bikes in even they had no time really. But the owner of BMW knows the owners of the hotel where we live, and it was he who called and ordered the time, so for him there was time …

While our motorcycles were served we took the chance to go into Bangkok and make up our business with Wilhelmsen Shipping. 31 000, Bath, was the bill to get the bikes into Thailand. It costs to make all documents. But as soon as it is entering a new country when arriving by boat so it costs. Customs documents, import documents, handling of the Carnet etc.

Before we were finished at the BMW and started to drive home the hotel again it began to darken. We drove through Bangkok at dusk, in the worst rush hour traffic. It was also an experience you can say. I have blisters on your fingers after the link. I have not driven a motorcycle in a whole month so all old hard skin in my hands, are gone.
Now we are on the room and unpack and reorganize all of our things we had in the backpacks. Now everything has to go back to its old familiar places on the motorcycles, again., it is best when everything is as usual,

-- Download Fest för elefanterna... as PDF --

Fotbolls turnering för elefanterna
I går var vi på fotbollsturnering. Fyra olika motorcykelklubbar spelade fotboll mot varandra och samlade in pengar till elefantfoder. Den vinnande klubben(som säkert mutat domaren) Immortals, har nu i uppdrag att ta med de insamlade pengarna (runt 35 000 Bath)upp till motorcykelträffen i Chiang Mai i början av december.

Vi, jag o Kjell och Janni, en kille från Norge som också bor här på vårt hotell, var de ända farangerna (uttalas falang), eller utlänningarna. Alla ropade på ”falangerna” som kämpade tillsammans med de andra på planen. De andra lagen tyckte att vi fuskade som hade tre falanger i laget.

Lag, commander City…
Som vanligt när Thailändare samlas så är det fest, fest, megafest. Det äts, dricks, dansas och spelas en massa hög musik. Karnevalsstämning.

Själva fotbollsturneringen var rolig. De fyra lagen gjorde allt för att fuska och luras. Man skulle vara 8 man i ett lag men ett av lagen hade nog 20 man på planen ett tag. Domaren valde att inte se det. Andra rundan vårt lag skulle in så hade vår klubb, Commander City bestämt att vi skulle ställa upp med bara tjejer. Ett nytt knep för att få fördel, och det lyckades. Domaren blåste av hela tiden och gav oss enorma fördelar så att vi slutligen kunde peta in ett mål. Jag var målvakt och bollen snuddade inte ens vid vår planhalva så jag hade det lugnt och skönt i mål.

Slutligen bestämdes att Immortals vunnit, fråga mig inte hur, men de fick bucklan och äran att lämna över de insamlade pengarna. Sedan var det i vanlig ordning mat, dricka och FEST. En Thailändare missar inte en chans att äta och festa tillsammans med andra. Runt tolv på natten var all mat slut, öl och vatten var upp drucket och de flesta såg ganska trötta ut. Om vi nu inte vann fotbollsturneringen så vann vi i alla fall festen för Commander City körde hem sist som vanligt.

Trötta fotbollskämpar på efterfest…

Väl hemma på hotellet igen så var ju så klart de här gossarna hungriga igen och det dukades långbord i trädgården. Det var ju en hel timme sedan de åt sist. När vi gick o lade oss vid två tiden hörde vi fortfarande festen som pågick för fullt nedanför vårt fönster i hotellets trädgård.

English
Football tournament for elephants
yesterday we were in the football tournament. Four different motorcycle clubs played football against each other and raised funds for elephant food. The winning sites (which certainly bribed referee) Immortals, are now mandated to take the money collected (around 35 000 Bath) up to up to the motorcycle meeting in Chiang Mai in early December.
We, me and Kjell and Janni, a guy from Norway who also lives here in our hotel, where the only foreigners. The other team thinks that we had extra power white tree falang on pitch… As usual, when Thais gather it is a party, party, mega party. It is food, drink, dance and a lot of loud music. Carnival atmosphere.
The actual football tournament was fun. The four teams did everything to cheat and cheat. It could be 8, in a team but one of the teams had probably 20 men on the pitch for a while. The judge chose not to see it. Second round of our team would be set so our club, City Commander decided that we would put up with just girls. New tricks to get advantage, and it succeeded. The referee whistles the whole time and gave us enormous advantages, so that we could finally pick up a goal. I was a goalkeeper and the ball touched never at our half of the pitch so I had it easy and comfortable in the goal.
Finally we decided that Immortals won, do not ask me how, but they got the trophy and the honor to transmit the collected money. Then there was as usual food, drink and party. Thais do not miss a chance to eat and party with friends. Around twelve at night was all the food, beer and water finish, and most al looked pretty tired. If we did not win the football tournament, in all cases we won the party. City Commander drove home last as usual.
Once back at the hotel again, everybody was hungry again clearly these boys are hungry all the time. Then we had a long table in the garden. When we went o to bed at two a clock we still heard the party that going on.

-- Download Som det kan bli... as PDF --

Tvi för att borsta med hudsalva…

Igår kväll när vi skulle lägga oss sade Kjell att det smakade beskt i munnen på honom efter att han borstat tänderna. Jag tyckte att han pjoskade och sade att han skulle skölja munnen igen så skulle det nog försvinna. Jag gick in och skulle själv borsta tänderna och såg då att en tub med cortisonsalva låg vid sidan om tandkrämen. Jag kallade på Kjell och frågade honom vilken tub han använt och så klart hade han borstat tänderna med salvan och inte tandkrämen. Ha ha ha ha.
Efter den skratt attacken borstade Kjell tänderna med tandkräm…

English
Last night when we went to bed Kjell said that it tasted bitter in his mouth after he brushed his teeth. I thought he was squeamish and said if he washes his mouth again, it would probably disappear. I went in and could brushing my teeth and saw a tube of cortisone ointment was beside the toothpaste. I called on Kjell and asked him what tub he used the and of course; he had brushed his teeth with the ointment, not toothpaste. Ha ha ha ha.

After the laughter attack Kjell brushed his teeth with toothpaste…

-- Download Har passerat 40 000..... as PDF --

40 157 st har varit inne på vår blogg sedan starten för ca 3 månader sedan….. WOW….. tänk att så många varit inne här o tittat på vad vi håller på med. TUSEN TACK för ert stora intresse.

En liten önskan i från oss: Nu när vi vet att så många faktiskt är här o kollar, lämna gärna ett litet fotspår efter er… Skriv en kommentar, om vad vi gjort, om vad ni gjort, om väder och vind, fråga oss om ni undrar någonting, kändis sladder, roliga historier, m.m. Vi tycker att det är så kul när någon lämnat en kommentar och jag lovar, vi läser alla kommentarer. Så var inte blyga skriv till oss, kända som okända.

Tack ännu en gång…… över 40 000…. wow.

Engelska

40 157 have been on our blog since it started for about 3 months ago….. WOW….. Incredible that so many have been here to look at what we are doing. Many thanks for your great interest.

A little desire from us: Now that we know that so many are actually here o check, please leave a small footprint after your … Write a comment, about what we have done, about what you have done, about the weather, ask if you wonder anything, celebrity gossip, funny stories, etc. We think it’s so fun when someone left a comment and I promise, we read all the comments. So do not be shy write to us, known and unknown.

Tanks again …… 40 000 …. wow.