Utsikten från hotellet…..

De släppte in oss……
men det tog också en hel dag att få ordning på alla papperna. Först skulle vi granskas o sen var tullarna ute o kollade på hojarna, den det var mest en formalitet och det blev mest frågor som “vad kostar en sån i Sverige” eller “hur många cylindrar har den”. När jag fick frågan om vad det var i den ena sidoväskan så sade jag att det var kläder i den. Jag frågade om jag skulle öppna den men det behövde jag inte. Jag öppnade inte en ända låda eller väska…….men detta tog ca 2 timmar.

Sedan kom stolleprovet. Vi, jag o Kjell ensamma skulle åka till andra sidan Osaka med registreringsbevis, Carnet papperna och allt annat för att få detta godkänt utav J:A:F Japan Automobil Federation, den Japanska motsvarigheten till Motormännen.

Vi fick en karta över tunnelbane- och tåglinjerna i 3-miljoner staden. Först skulle vi åka tunnelbana en bit, sedan skulle vi byta till pendeltåg som gick i en ringled runt staden, därefter skulle vi byta till ytterligare ett annat pendeltåg, och slutligen en bit tunnelbana igen. Nu är inte Japanska tecken någonting som jag har studerat så djupt så det var inte det lättaste att leta sig fram. som tur är står det på engelska här och var också, bara men vet var man skall titta. Det tog oss en och en halv timme att genomföra men vi kom dit till slut.

Karin på J:A:F:s kontor

Vi fick de papper som behövdes efter lite strul eftersom en bokstav i Kjell registreringsnummer inte var rätt, men slutligen godkände de papperna och vi kunde börja på resan tillbaka till hamnen igen. Nu visste vi ju lite mer om hur det här fungerade så det tog bara runt en timme att åka tillbaka igen.

Nu väntade custom. Vi åkte dit och fick våra stämplar och underskrifter och alla papperna blev granskade o synade och till slut var vi färdiga, nästan. Tillbaka till hamnen och här skulle vi bara ordan med försäkringen och betalningen och lite sånt. Tjejerna på kontoret hade letat upp ett hotell till oss och vi fick en karta och en vägbeskrivning dit. Så kl 19.20 rullade vi igenom grindarna och ut i den mörka kvällen för att leta upp ett hotellet . Båten kom till Japan kvart i 10 på morgonen så det blev en lång dag för oss innan vi checkat in, ätit någonting och kommit i ordning på rummet.

Båten hit ja. Vi hade en fin hytt och fick både kvällsmat och frukost i priset. En av besättningsmännen pratade jätte bra engelska och var mycket trevlig. Rätt som det var när vi satt i en bar och drack en öl, kom han störtande och hade letat efter oss på hela båten. Han hade köpt en amulett till mig (Karin). Det var en Koreansk amulett som bringade tur.

Karin och amuletten och den trevliga besättningsmannen.

Vi åkte under, om inte världens största bro så en av dem. Den går mellan det Japanska fastlandet och en ö som heter Shikoku.