Archive for August, 2009

НОВОСИБИРСК

Nu är vi komna till Novosibirsk (НОВОСИБИРСК) N55° 1.779 E82° 54.300 och från Omsk var det 66 mil. Det var för det mesta jättefina vägar men de sista 20 milen var som en tvättbräda trots att den var hyfsat ny. Jag (Karin) var så trött i armarna så jag var tvungen att stanna minst en gång i timmen o skaka liv i dem igen.  Det är inte så mycket trafik men vägarna är så lömska med hålor o gupp så man måste vara på alerten precis hela tiden. De sista 30 milen orkade jag inte köra mer än max i 90 – 100 km/tim. Det är mycket nog bara för att vägarna är så jobbiga, men det kommer att bli värre. Vägarna österut blir då rakt inte bättre vad vi har hört. Hotell Sibisk hade ett rum till oss på 12:e våningen så här stannar vi till i morgon.

tråkig utsikt

 Rätt tråkig utsikt från hotellrummet.

En bubbla härifrån: http://serv2.incomotion.se/poly/player.php?project=19′

Novosibirsk är väl en normal stad i Ryssland, ca 1.5 miljoner invånare. Huvudstad i sibirien och en stor industri stad vid floden Ob som har ganska lite att erbjuda turister.

en liten Omsk bubbla

Här kommer en liten bubbla från Omsk där vi bodde. Det är nästan så att man kan se myggen också….

http://serv2.incomotion.se/poly/player.php?project=17

Lägersrapport…

Detta blir ett långt inlägg men det får ni ha överseende med…..

Den 20:e var en höjdardag. När vi var färdiga på hotellt i Chelybinsk N55.09.601° E061.25.571°, så ringde vi till Russians flickvän igen för att hon hade sagt att hon gärna hjälpte oss ut ur staden till stora vägen. Det var Russian själv som kom och med sig hade han en kompis på en Stor BMW.

utanför hotellet

Edvard o Russland utanför Meridian hotell

 Edvard hette han och han ville gärna träffa oss utlänningar. Han pratade lite engelska. Vi undrade om de kunde visa oss en affär i Chelyblinsk där de sålde eller kunde laga Garmin satelitnavigatorer eftersom våra börjat krångla. Edward ville att vi skulle köra med honom till hans kontor där han kunde få hjälp med en hel massa.

edvards kontor

alexander, Russland, Edvard och Kjell på kontoret.

Det visade sig att Edvard var en stor affärsman men ett eget stort varuhus och ett flott kontor där vi visades in. Han fixade med så att det ordnades fram nya sladdar och laddningskablar till våra Garmin, och när detta inte hjälpte plockade han fram en navigator som han hade i en låda på kontoret och laddade den med ryska kartor och gav till oss.

edvards varuhus

Edvards varuhus och…..

edvards restaurang

restaurangen med utsikt över staden.

När vi ville betala den så bara skakade han på huvudet och skrattade och sade att nu skulle vi gå och äta lunch på hans restaurang på varuhuset. Sagt och gjort. Vi blev bjudna på en 3 rätters lunch och satt och pratade med Edvard och Russian och Edvard son Alexander, som var väldigt duktig på engelska.  Vi hade ett par väldigt trevliga timma tillsammans med det här tre herrarna.

hela chelyabinsk gänget

Här har vi hela goa gänget i Cheybinsk.

Efter detta kalas guidade Edvard oss igenom staden och ut till stora vägen mot  Kurgan.  Sedan körde vi på så att vi kom till ett litet motell med enkla sovstugor i Kurgan, där fick vi ett rum .

nst läsning

Kjell läser NST på datorn.

 

Efter Kurgan körde vi vidare och hamnade så småningom i Krutnika på ännu ett litet motell utmed vägen. Vi var trötta och ville inte köra mer. Krutnika ligger ca 25 mil innan Omsk. Här kunde vi få lagat den svetsningen som gjordes på Karins sidolåda eftersom den inte höll. Kjell säger att mig svets är till för att laga rost med och inget annat, Denna gången blev det el svetsat så förhoppningsvis håller det bättre.

svetsad igen

En ny svets, hoppas denna håller…

Vi körde sedan in de sista milen till Omsk där vi hade bestämt att vi skulle stanna på ett lite bättre hotell för att få en ny registrering. Var tredje dag måste man ju får en ny registrering här i Ryssland, man kan ju tycka vad man vill om det men det är deras regler så det är bra att gilla läget.

Floden utanför hotellet

floden utanför hotellet.

 Omsk N54.58.818  E73.22.285

Nu är vi komna till Omsk och är i SIBIRIEN. Vi har varit en liten runda ned runt hotellet och tittat och nu måste vi jobba lite eftersom vi har internet för tillfället. Här på samma hotell som vi bor träffade vi en tysk från x-world.cc. de kör Toyota  jeepar runt i asien. Vi pratade med dem en liten stund om hur de hade kört. De hade kommit från det hållet som vi skall så vi frågade lite om hur vägen var. Alltid trevligt att träffa på folk som gör lite samma som vi.

flodbåt

En flodbåt av många….

Vårt hotell ligger precis vid floden Om och här  flyter en massa flod kryssningsfartyg sakta förbi. Strax utanför hotellet flyter floden Om ihop med floden Irtysh som är mycket större. Åter igen en stad i en flodkorsning.

Vardagshjältar…

Det finns vänliga människor överallt.

En sak med att resa är att det finns fantastiska, trevliga människor överallt. Flera gånger under vår resa här när vi inte riktigt vetat vart vi skulle har vi blivit guidade av vanliga snälla människor. Städerna är stora och oftast både hårt trafikerade och eftersom vi inte kan språket så missar vi säkert en massa information på skyltar. Men i våra ögon finns här dåligt med hänvisningsskyltar till större vägar och sådant. Vi körde ca 5 mil fel i Kazan innan vi hittade ut med hjälp av en kille i en bil som visade oss tillrätta.

Ute på vägen på landet är det inte heller så särskilt bra skyltat, men å andra sidan så finns det så många vägar.

Vi har träffat några stycken som kör hoj och en kille som vi träffade i går bor runt Bajkalsjön någonstans och han har redan bjudit hem oss till sig när vi väl kommer dit.  Han körde en Yamaha Royal star. Vi har fått hans telefon nummer och han ville gärna att vi skulle höra av oss när vi väl är där.

När vi kom hit till Cheylabinsk, som är en ganska stor stad, hittade vi inte hotellet där vi ville bo. Då träffade vi en kille på en Yamaha Wild Star som visade oss tillrätta. Den här killens flickvän pratade bra engelska och hon sade att vi skulle ringa henne nu på morgonen så guidar de oss ut till stora vägen igen. Snälla som tusan.

En lite bubbla…

Här kommer en liten bubbla från vårt fina hotell i Kazan.

http://serv2.incomotion.se/poly/player.php?project=21

Det är lite roligt för oss att kunna visa er de här 3-d bilderna så därför lägger vi ut någon här och där när Rickard på Polyfon har bearbetat dem och skickat länken till oss. Därför är där lite fördröjning på var motiven är i från.

Påkörd i 90 km i timmen

 

Innan ni läser vidare, JAG MÅR BRA, och har kört motorcykel i dag.

Igår var första dagen med riktigt fint väder och det var kul att köra.

Vi körde på och vi körde kanske lite fort och plötsligt stod där en polis och vinkade in oss. Vi hade kört i typ 114 där det var 90. Han såg helt olycklig ut, polisen alltså. Han visste inte riktigt hur han skulle lösa detta. Men Kjell kom på en bra lösning. – Vi har ju rubel så vi kan betala ”böter”, sade Kjell till polisen som genast såg mycket gladare ut. Han bestämde snabbt och lätt att det kostade 300 rubel / man och sedan kunde vi köra vidare. Det sista jag såg av polisen var när han vek ihop 600 rubel och stoppade i bröstfickan.

bötfällda

Vi är glada och polisen är glad…

Sen hände det som inte fick hända. I en riktigt brant uppförbacke när vi gasade på för fullt blev jag påkörd bakifrån och vurpade. Jag hann tänka några saker innan jag landade i asfalten och det första var: – Nu kommer jag att skrapa ihjäl mig. Och det andra var  :- Vilken tur att jag har heltäckande hjälm.

kjell fixar lådan

Här fixar Kjell lådan så att vi kan köra till verkstaden.

Jag kasade en bit och skrapade sönder min jacka och mina skor blev också skrapade fram i nosen. Men det som faktisk räddade mig var att framtill hade jag en fullpackad Biltema väska som tog en stor del av smällen och gick sönder. Baktill har jag en stor aluminiumlåda som är helt skrapad på hela sidan. Under min söndriga jacka hade jag en skyddstöja med skydd på  ärmarna , bröstskydd och ryggskena. Jag hade också skyddskor ifrån Sievi, med stålhätta och spiktrampskydd och trots detta har jag en svullen stortå och en blå nagel, jag vill inte ens tänka tanken hur den foten hade sett ut om jag inte hade haft mina Sievi skor.

Natalie

En lättad Natalie som inser att hon inte orsakat värre skada.

Så….. trots en krasch i 90 knyck har jag bara ett skrapsår på ena armbågen, en blå nagel och ett stort blåmärke på låret och en och annan ömmande muskel i hela vänstersidan. Så tack alla, Sievi, Biltema, aluminiumlåde tillverkarna samt de som tillverkat min skyddsväst( jag vet inte märket). Nu vet i alla fall jag hur viktigt det är att klä sig ordentligt när man kör motorcykel.

mäster fixaren

Här har mästerfixaren ryckt ut och på ryskt vis bockat rätt och svetsat ihop stallaget så att vi kan fortsätta.

Motorcykeln är fixad. Så vi kan köra vidar. Men det var en pärs i går. Först och främst att bli påkörd av en rysk tjej som inte kan ett ord engelska och som var nästan på hysterisk och helt chockad. Efter många om och men kom det så en polisbil till platsen och de bestämde att vi skulle åka till en verkstad och att alla inblandade parter skulle med dit. Det var inget snack ifrån polisen sida, hon som körde på mig skulle med till verkstaden och betala kalaset. De frågade flera gånger om det var säkert att jag inte behövde till en läkare, och kollade på min motorcykels skador, och kollade mig igen så att jag säkert inte behövde till sjukhus.  Kjell fick ta av ett några stag till väskorna innan vi kunde köra till verkstaden. Det var lite otäckt att hoppa upp på motorcykeln igen direkt efter smällen och köra till verkstaden som låg ungefär en mil från olycksplatsen.  

Polisen hade redan ordnat med så att där fanns folk på verkstaden som kunde fixa till den. Fantastiska poliser får jag säga.

Just nu sitter vi i Chelybinsk N55.09.601° E061.25.571° på hotell Meridian. Vi har kört ca 60 mil idag, VILKET INTE är det samma som att köra 60 mil hemma. Kjell tror att de lägger asfalt med plog här.

Vi blev tagna av polisen en gång till i dag, men denna gången fick vi bara var sin förmaning om att vi kört för fort där det var 50. Vi hade inte sett några 50 skyltar och vi var nog de som körde minst fort.

Vi är trötta, slitna, nyduschade och skall krypa ned i rena, bäddade sängar. I går natt bodde vi på ett motell 300 m  ifrån verkstaden som fixade till hojen. Där fick vi själv bädda sängarna och där fanns ingen dusch. Men vi träffade en Amerikansk kille som hette David, och hans ryska flickvän. De var väldigt trevliga och skulle ta bussen till Ufa. Men halv tolv på natten körde bussen bara förbi dem utan att stanna så här stod de utan någonstans att sova för motellet där vi bodde var fullt. Vi löste det genom att hämta våra liggunderlag och bäddade åt det på golvet i vårt rum.

Var håller djuren hus ?

Djurliv i ryssland

Idag när vi körde i ett lätt böljande landskap såg vi en stor örn. Då slogs vi av tanken att det faktiskt var den första stora fågel över huvud taget som vi sett. Faktiskt nästan det ända djur vi sett dött eller levande. När vi tänkte efter har vi inte sett några döda djur ens längs med vägarna. De ända djur vi sett är några hundar, en katt, några lösa kor som betade i vägkanten och några enstaka hönor.

ren vägren

Inga djur så långt ögat når…..

Synd att Ryssarna är så snåla med sina visumdagar. På 30 dagar är det inte lätt att köra över 1000 mil på motorcykel, vilket inte är det samma som att köra bil, samtidigt som man skulle vilja titta mer på allt som finns att se. För att vi överhuvudtaget skall hinna med att köra igenom det här stora landet har vi att göra hela dagen. Sedan skall vi jobba lite också, så här i Ryssland är vår tid en stor bristvara, tyvärr, för här finns massor att se.

Skulle det bli långt mellan blogginläggen så är det för att vi inte hittar internet, men håll ut, vi kommer att lägga ut lite så snart vi kan. Vi har hittat ett par Mc Donalds och här kan man i regel komma åt internet.

Mc donalds

5 dagar i regn….

Vi kom iväg från Nizhniy Novgorod N56.17.414° E043.53.160°,, en gamal fin stad med anor från 12 hundra talet. Här möts floderna Volga och Oka därför har staden sedan länge varit känd för sina marknader som lätt fick förnödenheter ifrån floderna.

nattvakt

Vår nattvakt, vakade över vårt baggage hela natten.

Vi har nog kört omkring 40 mil och är nu komna till Kazan N55.48.925° E049.07.851°. Det är också en gammal fin stad, huvudstad i provinsen Tatarstan. Här möts floderna Volga och Kazanka och här är mycket båttrafik mitt i staden.

Det är nu 5:e dagen som vi kör i regn, regn, regn. Det är så värdelöst att köra när det regnar, man ser ingenting, det är ingen mening att stanna o ta kort och man vill inte gärna flanera omkring på stadens gator o torg när det öser ned. Man måste ha regnstället på och det är väl OK att ha på när man sitter på hojen, men att gå omkring o turista i full Mc mundering och regnställ utan på det är inte rolig. Det är ganska påfrestande att köra i regn också, visiret blir blött och svårt att se igenom. Det immar i hjälmen. Vägen blir blöt och hal, så man måste verkligen ta det försiktigt och det gör att det tar längre tid att ta sig fram.

Nu har vi i alla fall bokat in på ett ganska dyrt hotell, men blöta och trötta som vi var så ville vi bara komma inomhus. Vi har en fantastisk utsikt från vårt rum. Sitter o tittar ut över Kazanka floden och regnbågen har med hela sin prakt slagit rot, mitt i centrum på andra sidan vattnet.

regnbåge2

Skyddsänglarna……

När vi gav oss iväg fick vi utav Ann-Louise och Jeppe var sin skyddängel att hänga på motorcyklarna.

skyddsangel

Enligt lappen som var med i paketen skulle man fästa dessa små klockor på motorcyklarna, så nära marken som man kunde. Då blir vägdemonerna galna av plingandet från klockorna och hoppar av cyklarna igen. Jag tror att det var någonting sådant i allafall.

Om någon kan historien om dessa små änglaklockor att ha på motorcyklarna får ni gärna dela med er av vad man har dem för.

Vi har  var sin liten änglaklocka på våra motorcyklar och vi hoppas verkligen att de håller ett vakande öga över oss på vår färd.

Konsten att få ett ryskt telefonnummer…

Vitrodde ju så klart att det skulle bli lätt att skaffa ett nytt ryskt telefon nummr var till våra telefoner. Men……

vi är i Ryssland nu och här gör man inte alltid saker och ting lika enkla som hemma i Sverige.

Vi var och frågade på tre olika affärer där de sålde telefoner och telefonabbonemang. Först var de väldigt tjänstvilliga och ville gärna fixa nytt nummer till oss. De tog fram en massa blanketter och frågade om registreringspapperna. När de förstod att vi inte hade några registrerings papper för att vi inte var Ryska medborgare, skakade de på huvudet och sade att det inte gick.

På fjärde affären gick Kjell in och försökte igen. Åter fick vi samma svar att det går inte om man inte är Ryss. Efter mycket lock och pock och nästan löften om giftermål med flickan i affären för att bli Ryss, skulle det slutligen ordna sig trots att vi inte hade några registreringspapper. Under uppsikt av en vakt skrevs papperna i och varenda siffra i våra pass skrevs in på rätt plats i kontraktet. Men……till slut fick vi var sitt Ryskt nummer, trägen vinner.